Toleransprojektet.se

För mer tolerans i arbetsliv & skola

tolerans i skolan
lekande barn

Är leksaker på väg att bli en klassfråga?

Vi är vad vi äter. Vi berättar om oss själv med våra kläder. Skorna skvallrar om vem du är. Det här är “sanningar” som både har ifrågasatts och diskuterats livligt. Inte minst när det gäller våra barn och deras identitet. Du som själv har barn har säkert märkt att status också kan nästla sig in i lekens värld. Vi vuxna vill att barnens lek ska vara fri, utvecklande och framför allt rolig! Vi ger barnen leksaker för att det roligare ska bli ännu roligare. Samtidigt gör sakerna att leken riskerar att bli styrd. Utan att vi vuxna menade det. Utan att vi ens tänker på det.

Ett barn som får en Barbiedocka vet från början kanske inte vad den kostar. Men när barnet sen ska leka med andra barn som kanske har fått en billigare variant av samma docktyp, då kommer jämförelsen att födas. Kanske passar inte kompisens dockkläder på Barbie. Varför då? Är det här en annan typ av docka? Med åldern kommer barnet snart att bli medvetet om att Barbie och andra dockor har olika kläder och att olika dockor och dockkläder kostar olika mycket pengar.

Kvalitet kostar

På liknande sätt är det med spel. Förr var brädspelen en vattendelare. Vem hade fått Den försvunna diamanten i julklapp och vem hade den inte? I dag spelar många barn spel över nätet. Många sajter har gratis spel medan flera andra eftertraktade spel måste köpas. Alla föräldrar har inte råd att låta barnen spela lika mycket som kompisarna och det är en skillnad som barnen förstås märker snabbt.

Fenomenet i sig är inte nytt. Rikare familjer har alltid kunnat köpa finare leksaker till sina barn. Antalet tennsoldater har skiftat. Skillnaden mellan porslinsdockan och trädockan har funnits länge.

Men i dag är kanske statusen på materialet omvänt. I dag kan träleksakerna av hög kvalitet vara de som kostar mest. I takt med att plasten blivit ifrågasatt, dels för miljön men också på grunda av dess konsekvenser för barnens hälsa, har plasten tappat sin självklara ställning.

Sedan några år tillbaka har föräldrar uppmanats att plastbanta sina hem för barnens skull. För att deras kroppar inte ska bli påverkade av plastpartiklar som kan påverka deras framtida möjligheter för reproduktion. Föräldrar vill såklart att deras barn ska kunna få barn i framtiden.

Plastleksaker som har något år på nacken är ofta mer okej. Medan de riktigt gamla plastleksakerna kan visa sig innehålla farliga ämnen som är skadliga för små barn.

Träleksaker som är gjorda av naturmaterial är ofta bättre. Men om träleksaken är målad med en gammal färg är det inte säkert att den är fri från gifter – inget du vill att din barn ska stoppa i munnen med andra ord!

I dag är många föräldrar mer medvetna om vilka leksaker som är okej utifrån ett hälsoperspektiv och miljöperspektiv. Men leksaker av hög kvalitet kostar så klart. Alla föräldrar känner inte att de har råd. Många familjer med dålig ekonomi har också mindre tid till medvetna köp. Så frågan är om det är nu 2017 som leksakerna verkligen har blivit en klassfråga?

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer med logistiken

För att hjälporganisationer ska kunna utföra sitt arbete så tydligt och effektivt som möjligt krävs en detaljerad och genomtänkt logistik. Medicin, mat, kläder och andra förnödenheter ska snabbt kunna vara på plats när olyckan är framme. Större lager ska kunna byggas upp varifrån produkterna sedan distribueras över det olycksdrabbade området.

Ett steg för att skapa denna smidiga logistik är att använda de mobila lagerhallar som används både inom FN, Röda Korset och andra organisationer som jobbar för en bättre värld. Med mobila lagerhallar skapas goda förutsättningar för att möta akuta behov – men även för att bygga långsiktigt med utbildning och sjukvård.

Flexibilitet är nyckeln

Ofta förknippas ordet ”lagerhall” med ett en enorm lagerbyggnad som har mycket högt i tak och där mängder av varor förvaras. Det är vanligt att hallarna ser ut så men det är även mycket vanligt med mindre flexibla och mobila lösningar. Lagerlokaler som byggs upp likt större tält och som därmed kan möta ett tillfälligt behov. Dessa mindre modeller används av hjälporganisationer just på grund av dess flexibilitet.

Stort användningsområde                   

Primärt är lagerhallarna konstruerade för förvaring men med dess konstruktion har de även använts i stor utsträckning till annan verksamhet. Det är mycket vanligt att de byggs upp som skolor, verkstäder eller för att främja annan verksamhet som för tillfället inte kan utföras på grund av katastrofens effekter. Ibland används de bara under en kortare period och ibland under flera år.

Med åren har dessa flexibla hallar nämligen fått allt större tekniska lösningar. Det finns utrustning som är kompatibla med hallarna som skapar effektiv ventilation, belysning och passande portlösningar. Allt för att möta det behov som hjälporganisationer har när hallarna ska fylla sin funktion under längre tid.

I väntan på att få hjälpa

För att minimera de negativa resultaten av en katastrof behöver hjälp snabbt komma ut till platsen. Bara att ta sig ett olycksdrabbat område brukar medföra problem, att även ha få med sig material gör det ännu svårare. Detta samtidigt som det är minuter och timmar som avgöra katastrofens omfattning.

Av den anledningen har flera större hjälporganisationer ”lagerhallar med lagerhallar”. Det är större lagerutrymmen som innehåller det som kan behövas vid en katastrof, däribland mindre tält, förnödenheter, medicin m.m. Dessa finns över hela världen vilket därmed minskar tiden som det skulle ta att packa, lasta och flyga hjälpmaterialet till det land som för tillfället behöver dem.

 

Tandvård – en rättvisefråga

Alla har inte samma möjligheter att betala för tandvård. Det kan till exempel gälla dig som söker asyl i Sverige, människor som lever gömda här i Sverige eller om du är svensk medborgare men lever utan en egen bostad. Då är det viktigt att veta att också du har rätt till akut tandvård.

En vuxen person som söker asyl här i Sverige, eller vistas i landet utan tillstånd har rätt till tandvård och sjukvård som är akut. En person som ännu inte har fyllt 18 år räknas fortfarande som barn i Sverige och ska erbjudas tandvård och sjukvård på samma villkor som gäller alla barn här i landet.

Om du har problem med tänderna kan du ta kontakt med folktandvården för att få den hjälp du behöver. Barn och unga har alltså rätt till tandvård som alla andra i den åldern. Om du är vuxen har du också rätt till akut tandvård och det är då upp till tandläkaren att bedöma om dina problem är akuta och måste åtgärdas omedelbart eller om behandling kan vänta.

Remiss för att träffa specialist

Om din tandhälsa kräver specialistvård kan du behöva en remiss. Du kan också behöva betala för tandvården, i alla fall delar av den. Det gäller även barn som behöver särskilda ingrepp. Kostnaden kan variera beroende på i vilket landsting du söker tandvård.

En remiss är ett slags meddelande som en tandläkare du besöker skickar vidare för att du ska få träffa en annan tandläkare som är specialist. I remissen kan det stå uppgifter om hur din tandhälsa är och det kan också finnas uppgifter som berättar om du haft liknande problem tidigare. Den mottagning som tar emot remissen och har specialist-tandläkare på plats kallar dig sedan till ett besök.

Viktigt att veta är att du inte behöver remiss för att ringa folktandvården!

Om du skadat din mun på ett omfattande och dramatiskt sätt bör du uppsöka en akutmottagning istället och för det behövs ingen remiss. Vårdpersonalen bestämmer om du behöver vård omedelbart eller om din behandling kan vänta.

Så går besöket till för asylsökande

När du som asylsökande vänder dig till en tandläkare eller uppsöker en annan sorts vårdinrättning i Sverige behöver du berätta ditt namn, födelsedatum, en adress och gärna ett telefonnummer.

Den som är asylsökande ska också visa sitt så kallade LMA-kort – det står för Lagen om Mottagande av Asylsökande.  Har du inget LMA-kort? Då kan du visa upp ett kvitto som visar att du lämnat in en ansökan om asyl i Sverige. Asylsökande barn som besöker tandläkaren ska också ha med sig sitt LMA-kort eller kvittot på inlämnad asylansökan. Det är Migrationsverket som kan ge dig LMA-kort och kvitto på din asylansökan.

Tandvård för dig som är hemlös

Om du saknar en egen bostad och inte har pengar till tandvård bör du till att börja med ta hjälp av socialtjänsten som då tar ställning till om du kan få tandvård inom ramen för socialtjänstlagens bestämmelser. Det finns orter i Sverige som har speciella mottagningar för hemlösa personer som behöver tandvård, sjukvård eller annan hälsovård. Inom en rad kommuner arbetar också ideella (frivilliga) organisationer för att ekonomiskt hjälpa personer som inte har råd med tandläkarbesök.

Om du inte har råd med en kostsam behandling av dina tänder kan du också rådgöra med tandläkaren om olika typer av behandlingar. Ibland finns mindre kostsamma lösningar som fungerar tillräckligt bra under en kortare period.

Du som vill ha mer information om vilket stöd och vilken hjälp du kan få bör ta kontakt med det landsting som du tillhör. Du som behöver rådgöra med socialtjänsten kring tandvårdskostnaderna kontaktar socialkontoret i den kommun som du tillhör. Det finns också möjlighet att få hjälp av de ideella organisationerna eller från stiftelser och fonder som arbetar för jämlik tandvård.

Tiggande kvinna på gata

En väg ut ur tiggeri

En hel del av de EU-migranter som i dag känner sig tvingade att leva som tiggare på gator och torg i Sverige har en utbildning och de allra flesta vill förstås ha ett riktigt jobb. Men det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Sverige. I Gnosjö i Småland, Sveriges Mekka för entreprenörskap, tog man ett initiativ för att få tiggarna att resa sig från gatan för ett par år sen. Tiggare fick hjälp att själva komma igång med att sälja bröd, bär och klyva ved som de kunde tjäna en slant på. Gnosjöborna bakom initiativet ville att EU-migranterna skulle slippa sitta med koppar i händerna och hoppas få en peng nu och då.

  • Nu har vi fått dem att bli arbetare och businessfolk istället för att vara tiggare, berättade då Mats Johansson i en intervju i Sveriges Radio P4 Jönköping.

Sälja bär istället för att tigga

I takt med att fler och fler orter i Sverige har mött EU-migranter och ser deras svåra situation har också fler initiativ kommit för att hjälpa till. Lund i Skåne är ett exempel där ideella krafter samlas för att ge människor tak över huvudet. I stan finns ett härbärge med 24 platser som håller öppet varje natt.

– Vi har ett året-runt-härbärge och det är inte många kommuner som har det. Det är något som verkligen behövs. Det är inte bara under vintermånaderna som människor har rätt till tak över huvudet och sanitära acceptabla förhållande. Det säger Joakim Månsson Bengtsson som sitter i Lunds kommunfullmäktige för feministiskt initiativ i en intervju med Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Lunds kommun har en handlingsplan som pekar på att det ska finnas ett till härbärge under vintern. Kommunen ska erbjuda uppemot 50 platser. 2014 bestämde Lunds kommunfullmäktige att öronmärka 700 000 kronor för ett härbärge för Eu-migranter. Enligt P4 Malmöhus, finansierar paraplyorganisationen Crossroads Lund ungefär hälften av verksamheten.

Att ha någonstans att sova är naturligtvis en förutsättning för att kunna ha ett mer ordnat liv. Utan adress är det i princip omöjligt att få jobb, även ett tillfälligt. I Mariestad har man bland annat sett till att EU-migranter får möjlighet att försörja sig på enkla jobb som till exempel fönsterputsning.

EU-migranter säljer tidningar i norr

I Skellefteå startades 2014 en ny tidning för EU-migranter som vill slippa tigga. Dik Manusch heter den, vilket betyder Se människan på svenska. Den här tidningen finns i dag på en rad svenska orter och det är alltså EU-migranter som säljer tidningen för 50 kronor per nummer. Materialet i tidningen görs av ideella krafter och bakom hela satsningen står en rad olika organisationer och kyrkor i norra Sverige. Hela summan går till försäljaren av tidningen, alltså den EU-migrant som står på gatan och säljer lösnummer.

Initiativtagarna bakom Dik Manusch har också en vidare tanke med tidningen och det är att bidra till att frågorna om EU-migranternas situation får mer utrymme i Sverige. Ett sätt för vanliga norrlänningar att få veta mer om tiggarnas liv. Dagstidningen Norran i Skellefteå hjälpte till att trycka första utgåvan.

Samtidigt som flera krafter arbetar för att hjälpa människor bort från tiggeriet finns en okunskap om vilka regler som gäller för att ge EU-migranterna som tigger riktiga jobb. Det finns en rädsla för att man som privatperson skulle anställa svart arbetskraft om man erbjöd tiggare ett uppdrag.

I en artikel i Sydsvenskan menar man på Migrationsverket att EU-migranter inte behöver något särskilt arbetstillstånd – arbetstillstånd följer automatiskt med EU-medborgarskapet.

Sofia Malmring, specialist på Skatteverkets rättsavdelning hänvisar till Skatteverkets regler som säger att om man betalar “högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Man behöver inte heller lämna någon kontrolluppgift”.

– Så länge du håller dig under tusen kronor så är det inga bekymmer, säger Sofia Malmring till Sydsvenskan.

Rekrytering av nyanlända

Kan hjälp med rekrytering vara svaret på att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden?

Med krig och oroligheter som råder i världen, har ett stort antal människor invandrat till Sverige de senaste åren. Stora delar av potentiell arbetskraft har dock gått outnyttjad. Att människor går arbetslösa är givetvis ett problem, både för individen som inte har ett jobb, men också på samhällsnivå. Om företaget, istället för att rekrytera själva, tar hjälp med detta, finns möjligheter till att fler nyanlända får anställning vilket är till gagn för integrationen och därmed samhället som helhet.

Men hur kan företagen egentligen göra?

Instegsjobb

En satsning från politikerna har varit instegsjobb. Instegsjobb syftar till att få in just nyanlända på marknaden, och detta genom att deras lön subventioneras av staten till viss del. Vissa krav finns dock på arbetsgivare som vill använda sig av detta:

  • Du får inte ha haft skulder kopplade till skatt som lämnats till Kronofogden.
  • Inget näringsförbud.
  • Du som arbetsgivare får inte heller ha ”betydande” betalningsanmärkningar.
  • Du får inte ha avskedat anställda på grund av arbetsbrist mindre än nio månader före anställningen.

Uppfyller du dessa krav får du dock en ersättning på 80 procent av kostnaden för den nyanländes lön. Men lönen kan givetvis inte vara hur hög som helst – maximalt kan du få 800 kronor dagligen vid anställning på heltid. Utöver det kan även ett bidrag om 50 kronor om dagen ges för att anställde får handledning på arbetsplatsen. Det här bidraget ges dock som längst i tre månader vid rekrytering av nyanlända.

Snabbspår

Snabbspår är en annan satsning från politikernas sida. Den här syftar till att snabbt och effektivt slå två flugor i en smäll; dels att få in arbetskraft till svenska yrken där det råder brist på just personal, men även till att öka integrationen genom att nyanlända med erfarenhet inom dessa yrken får en snabb väg in i arbetslivet.

Här ligger det främst på arbetsförmedlingens bord att föra samtal med dig som arbetsgivare. Samtalen går ut på att nyanlända med lämplig erfarenhet kan erbjudas praktik och en bedömning av sin yrkeskompetens. I slutändan är givetvis en hög rekrytering av nyanlända målet.

Rekryteringsföretag

Är det några som kan rekrytering, och därmed också rekrytering av nyanlända, så är det rekryteringsföretagen. Givetvis fokuserar inte de flesta rekryteringsföretagen endast på rekrytering av nyanlända (även om sådana finns), men i slutändan skapas fler arbetstillfällen vilket även kan leda till att rekryteringen av nyanlända går snabbare.

Även om det är en minoritet, finns det dock rekryteringsföretag som fokuserar just på nyanlända. Vissa satsar på samarbete med olika integrationsprojekt, medan andra högt uppsatta själv har tagit initiativet.

 

 

Äldre och psykiskt sjuka – hur kan hyresvärdar hjälpa till med städningen?

Hyresvärdar som hyr ut till äldre och psykiskt sjuka kan uppleva vissa svårigheter på grund av vanliga funktionsnedsättningar hos dessa två grupper. Vid till utflyttning kan till exempel flyttstädning göras om. Kanske ser den äldre väldigt dåligt, och kanske kan den psykiskt sjuke inte orka med hela det projekt som det innebär att flyttstäda ett helt boende.

Sådana här situationer kan ibland kräva professionell flyttstädning.

Fler moment i flyttstädning

Även om många äldre och psykiskt sjuka kan hålla sitt hem i ett gott skick, kräver en flyttstädning att desto fler moment utförs. Många av momenten ställer lite högre krav, så som till exempel på synen.

Flyttstädningen överlag måste dessutom hålla en hög kvalitet. Nästa boende som flyttar in ska känna att hemmet är rent och att flyttstädningen utfördes väl.

Flyttstädning inte som vardagsstädning

Vanlig städning och flyttstädning skiljer sig åt en hel del. Medan vardagsstädningen till stor del handlar om att göra hemmet trivsamt, kräver flyttstädningen att nästan varje liten detalj av lägenheten är ren.

I flyttstädningen finns flertalet moment som vanligtvis inte omfattas av ”vanlig” städning. Det kan till exempel handla om att noga rengöra ugnen, att kliniskt rengöra skåpsluckor och inne i själva skåpen, att göra rent runt ventilationen och i andra trånga vrår och utrymmen. Helt enkelt moment som ibland kan kräva professionell flyttstädning.

Konkreta exempel på vad som ska göras i flyttstädning är följande:

  • Rengöra spisfläkten, dess kåpa och dess filter.
  • Rengöra bakom och på elementen.
  • Avtorkning på eluttag och strömbrytare.
  • Rengöring av väggar och tak. Rengöring av taken kan vara svårt för många äldre, där inte hälsan finns att ställa sig på en stege och torka hela innertaket. Detta gäller såklart mer ju högre taket är.
  • Rengöring av badkaret och under det.
  • Rensning av golvbrunnen.

Som synes är vissa moment krävande, vilket kan kräva professionell flyttstädning om det handlar om äldre eller psykiskt sjuka som bor i lägenheten. Det ska även tas i åtanke att även för en professionell flyttfirma, tar en flyttstädning ca 6 – 8 timmar (eller en hel arbetsdag).

Att arbeta med krävande moment så länge kan vara svårt för de som är gamla eller sjuka. Svårare blir det naturligtvis om det handlar om en större lägenhet, och om det är ovanligt högt i tak.

Med allt det här i åtanke kan det vara läge för hyresvärdar att anlita professionell flyttstädning om det är en äldre eller sjuk, psykiskt såväl som fysiskt, som ska flytta från lägenheten.

Bättre jobb för EU-migranter i Mariefred

fonsterputs-header-1I sörmländska Mariefred förser invånarna eu-migranterna med enkla arbeten, så som att jobba med fönsterputsning, i stället för bara lägga nån krona i pappmuggen. ”Det är ett mycket intressant initiativ som fler borda ta efter”, skriver Lars Kriss på Kristianstadsbladet.
Lars Kriss inleder sin ledare genom att beskriva likheter mellan Vaxholm, som ligger strax utanför Stockholm, och sörmländska Mariefred. Han lyfter fram idyllen som en gemensam nämnare för de två platserna.
”Närhet till vattnet och anrika fästningar. Bullerby-känsla för dem som har pengar att betala för att ungarna ska få en uppväxtmiljö som är trygg.”

Idyller som är varandras motpoler

Trots deras många likheter, påpekar Lars att de här två orterna är varandras motpoler i hur man behandlar EU-migranter. Mariefredsmodellen har snabbt kommit att bli ett begrepp – ”Först tiggande, nu arbete” – lyder receptet som har lett till framgång i staden. I Stockholmsområdet har det däremot inte gått lika bra.
Medan tiggarna i Mariefred har erbjudits enkla jobb, så som fönsterputsning och trädgårdsarbete, tar Lars upp en händelse som skedde 2004 i Vaxholm utanför Stockholm, där en skola sattes i blockad av personer som dessutom uppmanade lettiska arbetare att ”åka hem”, beskyllda för lönedumpning.

Vems försäkring gäller?

Lars frågar sig i sin ledare vems försäkring som egentligen gäller när en EU-migrant trillar ner från hög höjd och bryter armen, när denne har utfört ett enkelt jobb som till exempel fönsterputsning. Han skriver sedan att man inte ska låtsas att romerna och de som anställer dem har relation som kan anses vara jämlik.
”EU-medborgare som tar bort ogräs i fina rosenträdgårdar är i viss mån ett uttryck för ojämlikhet ur ett ekonomiskt perspektiv”, konstaterar han. Han fortsätter:
”Nyhetsvinkeln att det är de boende i Mariefred som gör EU-medborgarna en tjänst, i stället för det motsatta, liknar det synsätt man har på mexikanska dagarbetare i vissa delar av Amerika.”

Har inga patentlösningar

Han menar sedan att Mariefredsmodellen inte är någon lösning på stora klasskillnader. Däremot ser han många fördelar med det.
”EU-migranterna får möjlighet att visa vad de går för, ökad självkänsla och dessutom arbetslivserfarenhet som är väldokumenterad.” Han spekulerar sedan i anledningarna om varför tiggarna har blivit fler i Sverige, något som han konstaterar beror på en kombination av mycket höga ingångslöner i kombination med OECD-ländernas mest progressiva migrationspolitik.
Huruvida Mariefred fortsätter sin modell, och om Stockholmsområdet börjar ta efter den och erbjuda tiggarna enkla jobb i form av t.ex. fönsterputsning och trädgårdsarbete, återstår att se.

Städare städar i skola

Städare – en roll som kräver upprättelse

Det finns en rad yrkesroller som samhället är beroende av samtidigt som de här rollerna har låg status. Till de yrkena hör städare. Få drömmer om att bli städare men de behövs ändå. Alla vet hur snabbt det blir rörigt i ett vanligt hem. Tänk då på hur det skulle se ut i våra offentliga lokaler om städare inte fanns. Snabbt skulle vårdcentraler och sjukhus bli fulla av bakterier, det skulle bli platser vi drog oss för att besöka fast vi behöver dess vård.

Utan städning skulle landet skolor och arbetsplatser bli svåra att vistas i. De som yrkesmässigt städar våra gemensamma rum gör det möjligt för alla andra att utföra sina jobb utan att hindras av stök och en otrevlig miljö. Det vet vi. Men vi glömmer det kanske.

Städare, lokalvårdare, miljövårdare och hälsovårdare. Den som tar bort stök och smuts från samhällets olika platser gör en god insats både för människa och miljö. Det bör inte vara ett yrke att skämmas över. Tvärtom skulle världen, om än inte stanna, så gå på halvfart utan den här yrkesrollen.

Städarens viktiga roll

Det behöver inte ens göras några experiment på området. Det räcker med erfarenhet. Alla som jobbat på en arbetsplats har märkt vad som händer om städet blivit försenat eller om städerskan/städaren är sjuk en dag och inte kan komma.

Det finns inga rena kaffekoppar!

Vi ska träffa kunderna nu och det finns inget rent bord att sitta vid!

Det finns inget toapapper på toa!

Snart börjar arbetsplatsens personal låta som bortskämda tonåringar. Inget fel i det egentligen. De i sin yrkesroll är beroende av att det praktiska på en arbetsplats fungerar så att de kan ägna sig åt sin profession. Vi är alla beroende av varandra för att vardagen ska flyta.

Branschen vill höja sin status

Städbranschen arbetar för att höja statusen på yrket. Kanske har de senaste årens syn på hushållsnära tjänster gjort att den ambitionen får lite vind i seglen. Städarens jobb ses mer som ett yrke, både i samhället och i hemmet. I dag är städning något som kopplas mer till en yrkesgrupp, det är inte bara något som vem som helst gör i förbifarten med dammsugaren på lördag förmiddag. I dag vet fler att det krävs kunskap för att hålla lokaler rena. Det handlar dels om rengöring på ett effektivt sätt men är också en fråga om miljö.

Dagens människa vet mer om att vi mår bättre av städade lokaler. Och av lokaler som är städade på rätt sätt. Det är inte längre fånigt att säga att man blir störd av röriga rum. Många vet i dag att det är hämmande för fokus och kreativitet. I takt med att vi i Sverige fått fler allergiker har också medvetenheten om varandras behov ökat. För bara några decennier sen var det helt okej att röka vid skrivbordet, att bära tung parfym på jobbet och att låta hunden åka med i jobbets bilar. I dag ser vi helt annorlunda på de här sakerna. Vi förstår att våra rum måste fungera för alla och där har städaren en viktig roll att fylla.

En lokal miljövårdare

Städarens roll har utvecklats och handlar i dag mycket mer om att värna om klimatet än tidigare. Starka rengöringsmedel har bytts ut mot klimatsmartare metoder. Tidigare använde många, både hemma och i professionell städning, en hel del vatten vid rengöring av olika ytor. I dag fungerar det annorlunda, mikrofibertrasan är bara ett exempel på hur modern städning utvecklas från att kräva många olika vätskor till att nu lösas på enklare sätt. En viktig drivkraft i den utvecklingen är vårt ökade miljömedvetande.

Företag som gärna vill arbeta med miljöfrågan för att värna klimatet kan välja en städfirma som arbetar extra mycket med klimatsmarta metoder. Städet blir på så sätt ett led i arbetsplatsens miljöarbete. Mijöcertifieringar är något som företag ofta är stolta över och visar upp för sina kunder. Det hänger ihop med företagets varumärke. Det betyder i sin tur att vem som helst inte kan städa på en sådan arbetsplats. Den som ska städa måste vara insatt i en professionell städfirmas kloka klimattänk. Att städa ett kontor handlar i dag inte bara om att skura golv och toaletter. Det handlar om att vårda den lokala miljön.

Vad är en bra lokal miljö värd?

En del städare har också som uppgift att göra delar av klassiska vaktmästarsysslor. Byta toner och lägga i nytt papper i kopieringsmaskinen. Ladda kaffeautomaten. Fixa fruktkorgar till personalen. På så sätt har städarens roll också blivit mer av en all-around-roll.

Städarnas löner har länge diskuterat. För att få se fakta kan man titta på sajten lonestatistik.se. Här kan man se att brottomedellönen för en städare ligger på 18 708 kronor (2015). Siffrorna visar medellön för en städare som är drygt 30 år med några få års erfarenhet.

Flyktingar arbetar i skog

Svenskt Näringsliv: Så får vi fler flyktingar i arbete

Invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Därför satsar Svenskt Näringsliv stora resurser på att förebygga särbehandling.

Enligt Svenskt Näringsliv är dock diskriminering bara en del av anledningen till at många ”nysvenskar” har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Cirka en miljon människor är idag utanför arbetsmarknaden, trots att de är i arbetsför ålder. På en dåligt fungerande arbetsmarknad är det tre grupper som drabbas värst i första hand: ungdomar, äldre och invandrare, anser Svenskt Näringsliv.

Öppenhet och jämställdhet viktiga punkter

Öppenhet, jämställdhet och funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet är några punkter som man pekar på och arbetar på att påverka. Dessutom vill Svenskt Näringsliv få in fler äldre i arbetslivet, något som anses nödvändigt när vi blir allt fler äldre för varje år som går.

Flera olika integrationsprojekt har startats för att påverka riksdag och regering i rätt riktning. Detta för att man anser att integration är ett viktigt mål för samhället i och med att det gör att tillväxten blir stark, något som ökar chanserna till en bättre välfärd.

Vill se förenklade regler

Förenklade regler på arbetsmarknaden är den rätta vägen att gå för att få fler i arbete, enligt SN, och där tittar man utomlands för inspiration. Etablering för nyanlända flyktingar från krigs- och oroszoner går långsamt. Statistiken talar sitt tydliga språk: efter sju år är ungefär hälften av de nyanlända i arbete.

Enligt SN riskerar detta att öka den strukturella arbetslösheten. En sak som gör utmaningen ännu större är att många av de nyanlända är lågutbildade, en stor del saknar gymnasieutbildning.


Enligt Svenskt Näringsliv måste Sveriges utöka sin verktygslåda för att få fler nyanlända i jobb. Vi behöver fler enkla vardagsjobb är därutöver bli bättre att uppmuntra och stödja utländska entreprenörer.

För att nå dessa mål tycker SN att vi bör titta mot Tyskland, som har gått från att ha varit ett av Europas mest problematiska länder när det gäller arbetsmarknaden till att ha blivit en framgångssaga mitt i EU-krisen.

Uppmaningen: ”titta på Tyskland”

Hur har då Tyskland nått dessa framgångar? SN pekar på reformer för att stärka små och medelstora företag har varit en starkt bidragande faktor. Förenklade regler för bemanningsföretag och en förändrad arbetsrätt är två andra steg som Svenskt Näringsliv uppmanar svenska politiker att fundera på, inspirerat av den tyska framgången.

”Låt det tyska exemplet stå som målbild för reformerna. Endast så kan vi vinna EM-guld i att skapa jobb”. Så lyder SN:s egen sammanfattning av sitt tydliga jobb- och integrationsbudskap.

rullstolsburen kvinna arbetar på kontor

Hårdare tryck att anpassa arbetsplatser för rörelsehindrade

Alla ska kunna delta i arbetslivet efter bästa förmåga – det kan väl de flesta skriva under på. Men hur är det egentligen med tillgängligheten på svenska arbetsplatser för personer med olika funktionshinder.

Lite si och så, enligt handikapporganisationer – men det händer i alla fall en hel del saker som leder en bit åt rätt håll.

Ett exempel på detta är att lagen om anpassning, som skärptes härom året. Tidigare var en arbetsgivare tvungen att handikappanpassa vid anställning av en person med särskilda behov.

Skärpningen av arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren nu måste handikappanpassa även för personer som redan är fast anställda. Detta är något som gläder vikarierande handikappombudsmannen Jenny Olausson.

– Eftersom så många behöver någon form av anpassning på jobbet är det hög tid att lagen ändras, säger Olausson i en intervju.

Kan anmälas för diskriminering

Om arbetsgivaren vägrar att genomföra skäliga anpassningsåtgärder kan företaget eller arbetsplatsen anmälas för diskriminering.

Hur ska man då göra för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade och därmed slippa på anmäld för diskriminering? Det finns många relativt enkla sätt att flytta i exempelvis en butikslokal i nutiden så att alla människor får möjlighet att förverkliga sig själva i arbetslivet.

Grundläggande är förstås den allmänna tillgängligheten. Genom att installera ramper och ta bort eller sänka trösklar så förenklar man livet för rullstolsburna på ett enkelt och inte särskilt kostsamt sätt. Andra åtgärder som på ett smidigt sätt kan öka tillgängligheten är att installera ett röststyrningsprogram i datorn eller en hörselslinga i arbetsplatsens sammanträdeslokal.

Undantag för mindre företag

Det finns dock undantag från skärpningen av lagen. Företag med färre än tio anställda behöver inte anpassa sina lokaler efter de nya direktiven. Det betyder att en butik med fyra anställda inte behöver anpassa för funktionshinder, men att en affär med tolv personer i personalen måste göra det.

Några andra saker man bör tänka på när man anpassar en arbetsplats:

  • Svängrummet. En rullstol måste kunna vända och ta sig in genom dörrar utan att fastna. Bredden på toaletter får man heller inte glömma, det måste finnas plats att placera rullstolen inför toalettbesöket.
  • Trösklar och nivåskillnader. Trösklar kan man ta bort helt eller sänka kraftigt. Nivåskillnader kan vara estetiska, men ett stort problem inte bara för rörelsehindrade utan även för folk med nedsatt syn. Ramper är alltid en bra lösning om man inte kan få bort nivåskillnaden på annat sätt.
  • Entréer. En stor och rymlig entré utan nivåskillnader är a och o för en anpassad arbetsplats.
  • Våningar. Har arbetsplatsen lokaler på flera våningar är handikappvänligheten ett problem. Lättillgängliga lösningar är givetvis om byggnaden har hiss eller om det finns möjlighet att installera en trapplift.

Sida 6 av 7

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén