En hel del av de EU-migranter som i dag känner sig tvingade att leva som tiggare på gator och torg i Sverige har en utbildning och de allra flesta vill förstås ha ett riktigt jobb. Men det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Sverige. I Gnosjö i Småland, Sveriges Mekka för entreprenörskap, tog man ett initiativ för att få tiggarna att resa sig från gatan för ett par år sen. Tiggare fick hjälp att själva komma igång med att sälja bröd, bär och klyva ved som de kunde tjäna en slant på. Gnosjöborna bakom initiativet ville att EU-migranterna skulle slippa sitta med koppar i händerna och hoppas få en peng nu och då.
- Nu har vi fått dem att bli arbetare och businessfolk istället för att vara tiggare, berättade då Mats Johansson i en intervju i Sveriges Radio P4 Jönköping.
Sälja bär istället för att tigga
I takt med att fler och fler orter i Sverige har mött EU-migranter och ser deras svåra situation har också fler initiativ kommit för att hjälpa till. Lund i Skåne är ett exempel där ideella krafter samlas för att ge människor tak över huvudet. I stan finns ett härbärge med 24 platser som håller öppet varje natt.
– Vi har ett året-runt-härbärge och det är inte många kommuner som har det. Det är något som verkligen behövs. Det är inte bara under vintermånaderna som människor har rätt till tak över huvudet och sanitära acceptabla förhållande. Det säger Joakim Månsson Bengtsson som sitter i Lunds kommunfullmäktige för feministiskt initiativ i en intervju med Sveriges Radio P4 Malmöhus.
Lunds kommun har en handlingsplan som pekar på att det ska finnas ett till härbärge under vintern. Kommunen ska erbjuda uppemot 50 platser. 2014 bestämde Lunds kommunfullmäktige att öronmärka 700 000 kronor för ett härbärge för Eu-migranter. Enligt P4 Malmöhus, finansierar paraplyorganisationen Crossroads Lund ungefär hälften av verksamheten.
Att ha någonstans att sova är naturligtvis en förutsättning för att kunna ha ett mer ordnat liv. Utan adress är det i princip omöjligt att få jobb, även ett tillfälligt. I Mariestad har man bland annat sett till att EU-migranter får möjlighet att försörja sig på enkla jobb som till exempel fönsterputsning.
EU-migranter säljer tidningar i norr
I Skellefteå startades 2014 en ny tidning för EU-migranter som vill slippa tigga. Dik Manusch heter den, vilket betyder Se människan på svenska. Den här tidningen finns i dag på en rad svenska orter och det är alltså EU-migranter som säljer tidningen för 50 kronor per nummer. Materialet i tidningen görs av ideella krafter och bakom hela satsningen står en rad olika organisationer och kyrkor i norra Sverige. Hela summan går till försäljaren av tidningen, alltså den EU-migrant som står på gatan och säljer lösnummer.
Initiativtagarna bakom Dik Manusch har också en vidare tanke med tidningen och det är att bidra till att frågorna om EU-migranternas situation får mer utrymme i Sverige. Ett sätt för vanliga norrlänningar att få veta mer om tiggarnas liv. Dagstidningen Norran i Skellefteå hjälpte till att trycka första utgåvan.
Samtidigt som flera krafter arbetar för att hjälpa människor bort från tiggeriet finns en okunskap om vilka regler som gäller för att ge EU-migranterna som tigger riktiga jobb. Det finns en rädsla för att man som privatperson skulle anställa svart arbetskraft om man erbjöd tiggare ett uppdrag.
I en artikel i Sydsvenskan menar man på Migrationsverket att EU-migranter inte behöver något särskilt arbetstillstånd – arbetstillstånd följer automatiskt med EU-medborgarskapet.
Sofia Malmring, specialist på Skatteverkets rättsavdelning hänvisar till Skatteverkets regler som säger att om man betalar “högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Man behöver inte heller lämna någon kontrolluppgift”.
– Så länge du håller dig under tusen kronor så är det inga bekymmer, säger Sofia Malmring till Sydsvenskan.
