Toleransprojektet.se

För mer tolerans i arbetsliv & skola

tolerans i skolan

Författare: Redaktion Sida 5 av 6

Äldre och psykiskt sjuka – hur kan hyresvärdar hjälpa till med städningen?

Av

den 2016-11-02

i Blogg

Hyresvärdar som hyr ut till äldre och psykiskt sjuka kan uppleva vissa svårigheter på grund av vanliga funktionsnedsättningar hos dessa två grupper. Vid till utflyttning kan till exempel flyttstädning göras om. Kanske ser den äldre väldigt dåligt, och kanske kan den psykiskt sjuke inte orka med hela det projekt som det innebär att flyttstäda ett helt boende.

Sådana här situationer kan ibland kräva professionell flyttstädning.

Fler moment i flyttstädning

Även om många äldre och psykiskt sjuka kan hålla sitt hem i ett gott skick, kräver en flyttstädning att desto fler moment utförs. Många av momenten ställer lite högre krav, så som till exempel på synen.

Flyttstädningen överlag måste dessutom hålla en hög kvalitet. Nästa boende som flyttar in ska känna att hemmet är rent och att flyttstädningen utfördes väl.

Flyttstädning inte som vardagsstädning

Vanlig städning och flyttstädning skiljer sig åt en hel del. Medan vardagsstädningen till stor del handlar om att göra hemmet trivsamt, kräver flyttstädningen att nästan varje liten detalj av lägenheten är ren.

I flyttstädningen finns flertalet moment som vanligtvis inte omfattas av ”vanlig” städning. Det kan till exempel handla om att noga rengöra ugnen, att kliniskt rengöra skåpsluckor och inne i själva skåpen, att göra rent runt ventilationen och i andra trånga vrår och utrymmen. Helt enkelt moment som ibland kan kräva professionell flyttstädning.

Konkreta exempel på vad som ska göras i flyttstädning är följande:

  • Rengöra spisfläkten, dess kåpa och dess filter.
  • Rengöra bakom och på elementen.
  • Avtorkning på eluttag och strömbrytare.
  • Rengöring av väggar och tak. Rengöring av taken kan vara svårt för många äldre, där inte hälsan finns att ställa sig på en stege och torka hela innertaket. Detta gäller såklart mer ju högre taket är.
  • Rengöring av badkaret och under det.
  • Rensning av golvbrunnen.

Som synes är vissa moment krävande, vilket kan kräva professionell flyttstädning om det handlar om äldre eller psykiskt sjuka som bor i lägenheten. Det ska även tas i åtanke att även för en professionell flyttfirma, tar en flyttstädning ca 6 – 8 timmar (eller en hel arbetsdag).

Att arbeta med krävande moment så länge kan vara svårt för de som är gamla eller sjuka. Svårare blir det naturligtvis om det handlar om en större lägenhet, och om det är ovanligt högt i tak.

Med allt det här i åtanke kan det vara läge för hyresvärdar att anlita professionell flyttstädning om det är en äldre eller sjuk, psykiskt såväl som fysiskt, som ska flytta från lägenheten.

Bättre jobb för EU-migranter i Mariefred

Av

den 2016-10-07

i Blogg

fonsterputs-header-1I sörmländska Mariefred förser invånarna eu-migranterna med enkla arbeten, så som att jobba med fönsterputsning, i stället för bara lägga nån krona i pappmuggen. ”Det är ett mycket intressant initiativ som fler borda ta efter”, skriver Lars Kriss på Kristianstadsbladet.
Lars Kriss inleder sin ledare genom att beskriva likheter mellan Vaxholm, som ligger strax utanför Stockholm, och sörmländska Mariefred. Han lyfter fram idyllen som en gemensam nämnare för de två platserna.
”Närhet till vattnet och anrika fästningar. Bullerby-känsla för dem som har pengar att betala för att ungarna ska få en uppväxtmiljö som är trygg.”

Idyller som är varandras motpoler

Trots deras många likheter, påpekar Lars att de här två orterna är varandras motpoler i hur man behandlar EU-migranter. Mariefredsmodellen har snabbt kommit att bli ett begrepp – ”Först tiggande, nu arbete” – lyder receptet som har lett till framgång i staden. I Stockholmsområdet har det däremot inte gått lika bra.
Medan tiggarna i Mariefred har erbjudits enkla jobb, så som fönsterputsning och trädgårdsarbete, tar Lars upp en händelse som skedde 2004 i Vaxholm utanför Stockholm, där en skola sattes i blockad av personer som dessutom uppmanade lettiska arbetare att ”åka hem”, beskyllda för lönedumpning.

Vems försäkring gäller?

Lars frågar sig i sin ledare vems försäkring som egentligen gäller när en EU-migrant trillar ner från hög höjd och bryter armen, när denne har utfört ett enkelt jobb som till exempel fönsterputsning. Han skriver sedan att man inte ska låtsas att romerna och de som anställer dem har relation som kan anses vara jämlik.
”EU-medborgare som tar bort ogräs i fina rosenträdgårdar är i viss mån ett uttryck för ojämlikhet ur ett ekonomiskt perspektiv”, konstaterar han. Han fortsätter:
”Nyhetsvinkeln att det är de boende i Mariefred som gör EU-medborgarna en tjänst, i stället för det motsatta, liknar det synsätt man har på mexikanska dagarbetare i vissa delar av Amerika.”

Har inga patentlösningar

Han menar sedan att Mariefredsmodellen inte är någon lösning på stora klasskillnader. Däremot ser han många fördelar med det.
”EU-migranterna får möjlighet att visa vad de går för, ökad självkänsla och dessutom arbetslivserfarenhet som är väldokumenterad.” Han spekulerar sedan i anledningarna om varför tiggarna har blivit fler i Sverige, något som han konstaterar beror på en kombination av mycket höga ingångslöner i kombination med OECD-ländernas mest progressiva migrationspolitik.
Huruvida Mariefred fortsätter sin modell, och om Stockholmsområdet börjar ta efter den och erbjuda tiggarna enkla jobb i form av t.ex. fönsterputsning och trädgårdsarbete, återstår att se.

Städare städar i skola

Städare – en roll som kräver upprättelse

Av

den 2016-09-20

i Blogg

Det finns en rad yrkesroller som samhället är beroende av samtidigt som de här rollerna har låg status. Till de yrkena hör städare. Få drömmer om att bli städare men de behövs ändå. Alla vet hur snabbt det blir rörigt i ett vanligt hem. Tänk då på hur det skulle se ut i våra offentliga lokaler om städare inte fanns. Snabbt skulle vårdcentraler och sjukhus bli fulla av bakterier, det skulle bli platser vi drog oss för att besöka fast vi behöver dess vård.

Utan städning skulle landet skolor och arbetsplatser bli svåra att vistas i. De som yrkesmässigt städar våra gemensamma rum gör det möjligt för alla andra att utföra sina jobb utan att hindras av stök och en otrevlig miljö. Det vet vi. Men vi glömmer det kanske.

Städare, lokalvårdare, miljövårdare och hälsovårdare. Den som tar bort stök och smuts från samhällets olika platser gör en god insats både för människa och miljö. Det bör inte vara ett yrke att skämmas över. Tvärtom skulle världen, om än inte stanna, så gå på halvfart utan den här yrkesrollen.

Städarens viktiga roll

Det behöver inte ens göras några experiment på området. Det räcker med erfarenhet. Alla som jobbat på en arbetsplats har märkt vad som händer om städet blivit försenat eller om städerskan/städaren är sjuk en dag och inte kan komma.

Det finns inga rena kaffekoppar!

Vi ska träffa kunderna nu och det finns inget rent bord att sitta vid!

Det finns inget toapapper på toa!

Snart börjar arbetsplatsens personal låta som bortskämda tonåringar. Inget fel i det egentligen. De i sin yrkesroll är beroende av att det praktiska på en arbetsplats fungerar så att de kan ägna sig åt sin profession. Vi är alla beroende av varandra för att vardagen ska flyta.

Branschen vill höja sin status

Städbranschen arbetar för att höja statusen på yrket. Kanske har de senaste årens syn på hushållsnära tjänster gjort att den ambitionen får lite vind i seglen. Städarens jobb ses mer som ett yrke, både i samhället och i hemmet. I dag är städning något som kopplas mer till en yrkesgrupp, det är inte bara något som vem som helst gör i förbifarten med dammsugaren på lördag förmiddag. I dag vet fler att det krävs kunskap för att hålla lokaler rena. Det handlar dels om rengöring på ett effektivt sätt men är också en fråga om miljö.

Dagens människa vet mer om att vi mår bättre av städade lokaler. Och av lokaler som är städade på rätt sätt. Det är inte längre fånigt att säga att man blir störd av röriga rum. Många vet i dag att det är hämmande för fokus och kreativitet. I takt med att vi i Sverige fått fler allergiker har också medvetenheten om varandras behov ökat. För bara några decennier sen var det helt okej att röka vid skrivbordet, att bära tung parfym på jobbet och att låta hunden åka med i jobbets bilar. I dag ser vi helt annorlunda på de här sakerna. Vi förstår att våra rum måste fungera för alla och där har städaren en viktig roll att fylla.

En lokal miljövårdare

Städarens roll har utvecklats och handlar i dag mycket mer om att värna om klimatet än tidigare. Starka rengöringsmedel har bytts ut mot klimatsmartare metoder. Tidigare använde många, både hemma och i professionell städning, en hel del vatten vid rengöring av olika ytor. I dag fungerar det annorlunda, mikrofibertrasan är bara ett exempel på hur modern städning utvecklas från att kräva många olika vätskor till att nu lösas på enklare sätt. En viktig drivkraft i den utvecklingen är vårt ökade miljömedvetande.

Företag som gärna vill arbeta med miljöfrågan för att värna klimatet kan välja en städfirma som arbetar extra mycket med klimatsmarta metoder. Städet blir på så sätt ett led i arbetsplatsens miljöarbete. Mijöcertifieringar är något som företag ofta är stolta över och visar upp för sina kunder. Det hänger ihop med företagets varumärke. Det betyder i sin tur att vem som helst inte kan städa på en sådan arbetsplats. Den som ska städa måste vara insatt i en professionell städfirmas kloka klimattänk. Att städa ett kontor handlar i dag inte bara om att skura golv och toaletter. Det handlar om att vårda den lokala miljön.

Vad är en bra lokal miljö värd?

En del städare har också som uppgift att göra delar av klassiska vaktmästarsysslor. Byta toner och lägga i nytt papper i kopieringsmaskinen. Ladda kaffeautomaten. Fixa fruktkorgar till personalen. På så sätt har städarens roll också blivit mer av en all-around-roll.

Städarnas löner har länge diskuterat. För att få se fakta kan man titta på sajten lonestatistik.se. Här kan man se att brottomedellönen för en städare ligger på 18 708 kronor (2015). Siffrorna visar medellön för en städare som är drygt 30 år med några få års erfarenhet.

Flyktingar arbetar i skog

Svenskt Näringsliv: Så får vi fler flyktingar i arbete

Av

den 2016-08-31

i Blogg

Invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Därför satsar Svenskt Näringsliv stora resurser på att förebygga särbehandling.

Enligt Svenskt Näringsliv är dock diskriminering bara en del av anledningen till at många ”nysvenskar” har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Cirka en miljon människor är idag utanför arbetsmarknaden, trots att de är i arbetsför ålder. På en dåligt fungerande arbetsmarknad är det tre grupper som drabbas värst i första hand: ungdomar, äldre och invandrare, anser Svenskt Näringsliv.

Öppenhet och jämställdhet viktiga punkter

Öppenhet, jämställdhet och funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet är några punkter som man pekar på och arbetar på att påverka. Dessutom vill Svenskt Näringsliv få in fler äldre i arbetslivet, något som anses nödvändigt när vi blir allt fler äldre för varje år som går.

Flera olika integrationsprojekt har startats för att påverka riksdag och regering i rätt riktning. Detta för att man anser att integration är ett viktigt mål för samhället i och med att det gör att tillväxten blir stark, något som ökar chanserna till en bättre välfärd.

Vill se förenklade regler

Förenklade regler på arbetsmarknaden är den rätta vägen att gå för att få fler i arbete, enligt SN, och där tittar man utomlands för inspiration. Etablering för nyanlända flyktingar från krigs- och oroszoner går långsamt. Statistiken talar sitt tydliga språk: efter sju år är ungefär hälften av de nyanlända i arbete.

Enligt SN riskerar detta att öka den strukturella arbetslösheten. En sak som gör utmaningen ännu större är att många av de nyanlända är lågutbildade, en stor del saknar gymnasieutbildning.


Enligt Svenskt Näringsliv måste Sveriges utöka sin verktygslåda för att få fler nyanlända i jobb. Vi behöver fler enkla vardagsjobb är därutöver bli bättre att uppmuntra och stödja utländska entreprenörer.

För att nå dessa mål tycker SN att vi bör titta mot Tyskland, som har gått från att ha varit ett av Europas mest problematiska länder när det gäller arbetsmarknaden till att ha blivit en framgångssaga mitt i EU-krisen.

Uppmaningen: ”titta på Tyskland”

Hur har då Tyskland nått dessa framgångar? SN pekar på reformer för att stärka små och medelstora företag har varit en starkt bidragande faktor. Förenklade regler för bemanningsföretag och en förändrad arbetsrätt är två andra steg som Svenskt Näringsliv uppmanar svenska politiker att fundera på, inspirerat av den tyska framgången.

”Låt det tyska exemplet stå som målbild för reformerna. Endast så kan vi vinna EM-guld i att skapa jobb”. Så lyder SN:s egen sammanfattning av sitt tydliga jobb- och integrationsbudskap.

rullstolsburen kvinna arbetar på kontor

Hårdare tryck att anpassa arbetsplatser för rörelsehindrade

Av

den 2016-08-24

i Blogg

Alla ska kunna delta i arbetslivet efter bästa förmåga – det kan väl de flesta skriva under på. Men hur är det egentligen med tillgängligheten på svenska arbetsplatser för personer med olika funktionshinder.

Lite si och så, enligt handikapporganisationer – men det händer i alla fall en hel del saker som leder en bit åt rätt håll.

Ett exempel på detta är att lagen om anpassning, som skärptes härom året. Tidigare var en arbetsgivare tvungen att handikappanpassa vid anställning av en person med särskilda behov.

Skärpningen av arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren nu måste handikappanpassa även för personer som redan är fast anställda. Detta är något som gläder vikarierande handikappombudsmannen Jenny Olausson.

– Eftersom så många behöver någon form av anpassning på jobbet är det hög tid att lagen ändras, säger Olausson i en intervju.

Kan anmälas för diskriminering

Om arbetsgivaren vägrar att genomföra skäliga anpassningsåtgärder kan företaget eller arbetsplatsen anmälas för diskriminering.

Hur ska man då göra för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade och därmed slippa på anmäld för diskriminering? Det finns många relativt enkla sätt att flytta i exempelvis en butikslokal i nutiden så att alla människor får möjlighet att förverkliga sig själva i arbetslivet.

Grundläggande är förstås den allmänna tillgängligheten. Genom att installera ramper och ta bort eller sänka trösklar så förenklar man livet för rullstolsburna på ett enkelt och inte särskilt kostsamt sätt. Andra åtgärder som på ett smidigt sätt kan öka tillgängligheten är att installera ett röststyrningsprogram i datorn eller en hörselslinga i arbetsplatsens sammanträdeslokal.

Undantag för mindre företag

Det finns dock undantag från skärpningen av lagen. Företag med färre än tio anställda behöver inte anpassa sina lokaler efter de nya direktiven. Det betyder att en butik med fyra anställda inte behöver anpassa för funktionshinder, men att en affär med tolv personer i personalen måste göra det.

Några andra saker man bör tänka på när man anpassar en arbetsplats:

  • Svängrummet. En rullstol måste kunna vända och ta sig in genom dörrar utan att fastna. Bredden på toaletter får man heller inte glömma, det måste finnas plats att placera rullstolen inför toalettbesöket.
  • Trösklar och nivåskillnader. Trösklar kan man ta bort helt eller sänka kraftigt. Nivåskillnader kan vara estetiska, men ett stort problem inte bara för rörelsehindrade utan även för folk med nedsatt syn. Ramper är alltid en bra lösning om man inte kan få bort nivåskillnaden på annat sätt.
  • Entréer. En stor och rymlig entré utan nivåskillnader är a och o för en anpassad arbetsplats.
  • Våningar. Har arbetsplatsen lokaler på flera våningar är handikappvänligheten ett problem. Lättillgängliga lösningar är givetvis om byggnaden har hiss eller om det finns möjlighet att installera en trapplift.
lyckad integration skola

En portal för integration i ett nytt land

Av

den 2016-05-24

i Blogg

Integrationsfrågan har varit mycket omdiskuterad i Sverige i många år och kritiken mot de styrande har ofta varit hård: varför är det så svårt att komma in i samhället och varför görs det så lite?

Att få ett arbete är det kanske viktigaste steget för att en person med bakgrunden i ett annat land ska få en ingång till det nya landet. Men arbetslösheten är fortsatt hög bland vissa invandrargrupper vilket leder till stora sociala problem i många utsatta områden.

Men långt ifrån allt är mörkt, de finns ljus i integrationsmörkret. Ett lyckat exempel från Norrköping är Portalen, en verksamhet som innebär att man ger hjälp till människor som vill studera eller arbeta.

Projektet har sedan starten 2011 hjälp många nyanlända att komma in i samhället, och kön för att få vara med är lång.

portalen norrköping entré

Utbildning och språket är nyckeln

Hur fungerar då projektet som har blivit så lyckat att det börjar tas efter i flera delar av landet?

Utbildning är grunden för projektet. Stöd och undervisning i svenska språket är centralt, men det handlar också om att lära sig mer om det svenska samhället, vars byråkrati och oskrivna lagar kan vara ett svåröverstigligt hinder.

Projektet handlar också om att motivera deltagarna att börja plugga eller jobba för att nå målet att komma ut bidragsberoendet och bli självförsörjande. I Norrköping har 250 av de 900 personer som deltagit i projekt fått jobb eller en praktikplats att utvecklas på.

personal på Portalen i Norrköping

Flera myndigheter samarbetar

Norrköpings kommun står bakom projektet, tillsammans med bland annat Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och ABF. Två personer är heltidsanställda och flera volontärer är med och arbetar i projektet för att förverkliga nya svenskars möjligheter att etablera sig i samhället.

– Portalen vill erbjuda en mötesplats och stöd i att lära sig den svenska koden och språket och komma in i ett sammanhang, säger Cecilia Karlsson Portalens ledningsgrupp i en intervju med SVT.

Språket är som sagt i fokus i detta lyckade integrationsprojekt. Det intygar Lina Makansi, utbildad arkitekt som kommit till Sverige från Syrien och har svårt att hitta jobb till en början. Portalen är en början till ett nytt liv för Lina.

– Det verkade svårt i början att anpassa sig till det svenska samhället. Men det är viktigt och det första steget är språket, säger Lina till SVT.

Portalen har blivit så pass framgångsrikt att det kommer att få fortsätta minst fram till 2018. Planerna för framtiden är att Projektet ska knytas närmare de boende i stadsdelen Hageby i Norrköping. Att på ett tydligare sätt bli en del av medarbetarnas liv.

– Drömmen om framtiden är att bli ett ”community house”, ett hus för människor som bor här, säger verksamhetsledaren Natailila Bonilla.

pojke står bakom staket

Stigma när barn tas om hand via LVU

Av

den 2016-05-03

i Blogg

Att tvångsomhänderta ett barn enligt LVU är ett av de allvarligaste ingrepp som staten kan göra mot familjen och är någonting som kan förändra framtiden för barn och vårdnadshavare för alltid. Lagen om vård av unga, eller LVU, är till för att skydda barnens rättigheter och garantera att inga barn far illa.

Utredningen som föreligger ett omhändertagande görs av socialtjänsten och ska på ett fullgott sätt redogöra för de faktiska förhållanden som råder mellan barn och vårdnadshavare. Nyligen publicerade undersökningar visar dock på att det ibland kan förekomma brister i socialtjänstens utredningar vilket föranleder frågan om hur pass säkert ett beslut om LVU är i själva verket.

Starkt stigma för de inblandade i LVU-processer

Det vi vet idag är att det är oerhört stigmatiserande för såväl barn som vårdnadshavare att ett barn omhändertas enligt LVU. Det kommer för alltid att ha en påverkan på deras liv och kan verka hämmande på såväl livsenergi, arbetsliv, skolgång etc. Ofta ligger det en grad av psykisk sjukdom eller missbruksbild i grunden för beslutet och det kan ibland visa sig vara så att socialtjänstens tröskel för vad som är skälig grund för ett omhändertagande är lägre i just dessa fallen där detta förekommer.

Självklart kan det vara skadligt för ett barn att växa upp i en miljö med missbruk och psykisk ohälsa men det borde ligga i statens intresse att se till den stora bilden och försöka hjälpa till med att få personen i fråga ur den onda cirkeln som denne befinner sig i.

LVU - kriminell tonåring med handfängsel

Anledningen till att unga idag omhändertags enligt LVU är i sjuttio procent av fallen brister i hemmiljön och i tjugofem procent av fallen beror omhändertagandet på barnets egna beteende. Ju yngre ett barn är, desto vanligare är det att omhändertagandet beror på brister i hemmiljön. När barnet blir äldre blir det allt vanligare med eget missbruk, kriminalitet och lösdriveri som orsaker till omhändertagande. Den största gruppen som omhändertas är mellan femton och sjutton år gamla.

Svårtolkad statistik

Anledningen till att vi inte hör så mycket om den här typen av statistik är att det ofta är svårt att tolka uppgifterna från socialstyrelsen. Det kan ibland handla om att det finns många anledningar till ett omhändertagande och då kan det vara svårt att veta vad man bör sätta som huvudanledning.

Att vi idag då mestadels hör om tvångsomhändertaganden på grund av brister i hemmiljön gör att det lätt kan bildas ett stigma kring psykisk ohälsa och missbruk. Inte i alla fall där detta förekommer föreligger det god nog anledning för ett omhändertagande. Men bilden i media tippar lätt över och kan därmed även ha en viss påverkan över socialstyrelsens beslut. Det är viktigt att vi tar dessa frågor på allvar och att alla arbetar tillsammans för att ge barn och vårdnadshavare den rättssäkerhet de förtjänar.

pojke från Afghanistan gömmer sig

Ensamkommande utesluts ur samhället

Av

den 2016-02-29

i Blogg

De ensamkommande flyktingbarnen har varit i centrum av debatten länge, men under den senaste tidens flyktingkatastrof har tonläget kring barnen, mestadels pojkar, varit högre än någonsin.
Forskare slår nu larm om att stigmatiseringen av pojkarna skapar nya problem. De pekas ut som sämre människor som riskerar att hamna utanför samhället.

I ett forskningsprojekt som har genomförts i Malmö har 25 ensamkommande fått göra sina röster hörda. Syftet med studien har varit att få inblick i hur pojkarna ser på sitt liv, hur de skapar ett socialt liv i ett nytt land och hur de försöker skapa sig en framtid.

Studien visar på ett tydligt sätt hur debatten kring ”de ensamkommande” har förändrats. Tidigare beskrevs gruppen som ungdomar som är på flykt från krig, men på senare tid har de porträtterats som ett hot, som potentiella förövare.

Möts av misstänksamhet

Flera av pojkarna i studien går i svenska skolan, men vill inte bjuda hem sina vänner till förläggningen, eller ens berätta att de är ensamkommande. Att ensamkommande har fått dåligt rykte är inget som pojkarna missar, de är mycket medvetna om det. De känner sig mindre välkomna än tidigare där de bor på ofta hemligstämplade HVB-hem.

Den stereotypa bilden av de ensamkommande pojkarna som hot påverkar givetvis deras liv i mycket hög grad. Visserligen berättar många av ungdomarna i de uttömmande intervjuerna att de också har mötts av mycket värme och fått stöd från många håll. Men bilden av ensamkommande som något farligt och hotfullt gör att de får svårt att hålla hoppet vid liv, det blir svårare att skapa sociala nätverk och de känner sig utpekade av människor som inte ens har träffat dem.

På flykt från krig och fattigdom

De ensamkommande har vissa saker gemensamt: de har flytt från krig eller oroligheter, de oroar sig för sina anhöriga där hemma och de utsätts ofta för misstänksamhet, rasism och rena hot. Men vad studien visar är att det handlar om helt vanliga ungdomar som är intresserade av skolan, musik och sport och drömmer om kärlek och en framtid, precis som alla andra. Den stereotypa och stigmatiserande bilden som målas upp är inte bara felaktig, utan skapar bara nya hinder för pojkarna i deras strävan att skapa sig en ny framtid i Sverige.

Studien visar att helt vanliga ungdomar har gjorts till något ovanligt.

funktionshindrad i elrullstol tar sig genom hinder

Mycket att göra för att funktionshindrade ska få jobb

Av

den 2016-02-23

i Blogg

Att alla ska få en plats i samhället och ha ett arbete att gå till är något som de flesta kan hålla med om. Detta gäller förstås även personer som har någon form av funktionsnedsättning. Och även om situationen har förbättrats under de senaste decennierna så är det mycket som kan göras för att funktionshindrade ska få ta plats i arbetslivet.
funktionshindrade utestängs ofta från samhällslivet
Bakom framgångssagor som Veronica Hedenmark, som trots ett svårt funktionshinder arbetat sig upp till en position som en av Sveriges mest framgångsrika företagare inom personlig assistans, så finns det många som har mötts av kalla handen, både från potentiella arbetsgivare och på arbetsförmedlingen.

Specifika krav i arbetslivet

Alla funktionshindrade i Sverige har idag rätt till personlig assistans för att klara av sina liv, men i arbetslivet ställs det en hel del specifika krav som kräver andra åtgärder.

Det finns en hel del specifika insatser som riktar sig till arbetssökande med funktionsnedsättning som medför en nedsatt arbetsförmåga. Några av dessa är arbetslivsinriktad rehabilitering eller särskilt stöd i form av subventionerad sysselsättning.

Den subventionerade sysselsättningen innebär pengar för hjälpmedel på arbetsplatsen, en särskild stödperson och/eller ett personligt biträde. Det finns även möjlighet till särskilt stöd vid start av näringsverksamhet.

man i rullstol arbetar som mekaniker

Flera olika subventioner

Arbetssökande personer med som på grund av funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga kan erbjudas flera subventionerade sysselsättningar. Lönebidrag, offentligt skyddat arbete eller trygghets- eller utvecklings-anställning är tre varianter av subventioner. Individens arbetsförmåga avgör lönesubventionens storlek.

Målet med lönebidrag är att ge personer hjälp i utvecklingen att så småningom få ett ”vanligt” fast jobb. Det offentligt skyddade arbetet (OSA) syftar till att medverka i den enskildes rehabilitering. Arbetsförmågan ska utvecklas genom både arbete och olika utvecklingsinsatser. Målgruppen för OSA är i första hand personer med socialmedicinska funktionshinder och missbrukare.

Trygghetsanställningen innebär att individen ska få möjlighet att pröva och utveckla arbetsförmågan genom arbete och olika utvecklingsinsatser. Målgruppen är funktionshindrade vars behov inte kan tillfredsställas på andra sätt. Trygghetsanställningen har ingen bortre tidsgräns och omfattas dessutom av LAS.

En utvecklingsanställning innebär att arbetsgivare och arbetstagare kan få ett stöd på högst 100 000 kronor, men anordnare kan utöver detta också få ett bidrag. Utvecklingsanställningen pågår i tolv månader, med möjlighet till förlängning.

palestinsk kvinna i arbetsträning

Viktigt att riva fler hinder

Detta är några av de åtgärder som samhället gör för att riva de hinder som finns för funktionsnedsatta att få en anställning. Men det är långt kvar att gå – och viktigast är att informera och motverka negativa attityder mot funktionsnedsatta. Genom tolerans och öppenhet så kan Sverige få fler framgångsrika förebilder som Veronica Hedenmark.

äldre kvinna får hjälp av hemtjänsten

Hemtjänst – en väg mot ökad tolerans?

Av

den 2016-02-19

i Blogg

Invandringen har i och med SD:s framgångar i de senaste valen och den stora flyktingvågen blivit den mest omdiskuterade frågan i Sverige. En fråga som sällan kommer upp i debatten är hur många svenskar med invandrarbakgrund som arbetar inom hemtjänst och äldreomsorg. Och att denna kontakt mellan människor kan vara ett sätt att skapa större tolerans.

Ett problem för många nya svenskar är att utbildningen de har med sig från sina hemländer inte är gångbar på den svenska arbetsmarknaden. Men utländska utbildningar till sjuksköterska och undersköterska kan ofta ge anställning i Sverige. Det har lett till att många invandrare, inte minst kvinnor, har fått arbete inom hemtjänst och annan äldrevård. Den sektorn har blivit en inkörsport till arbetsmarknaden för många personer som annars skulle ha haft svårt att skaffa en anställning.

Utan denna arbetskraft skulle äldreomsorgen inte klara sina behov av personal.

Invandrarkvinna med två äldre

Exakt statistik saknas

Någon exakt siffra på hur många invandrare som arbetar inom svensk äldreomsorg är svårt att få fram. Men om man tittar på Uppsala kommun som ett exempel så tyder mycket på att siffran skulle vara på ungefär 20 procent, enligt siffror från SCB.

Anledningarna till detta är flera. Delvis har arbete inom hemtjänst blivit lågstatus med både hög och slitsam arbetsbelastning och låg lön. Detta gör att det blir lättare att få ett jobb för personer som annars har svårt att få en plats på arbetsmarknaden. Inom hemtjänsten ges det dessutom massor av tillfällen att träna på språket och förbättra svenskan för den som har ett annat modersmål. Eftersom många av äldre kvinna talar med sin hemtjänsthemtjänstens kunder idag har bakgrund i andra länder ses ofta invandrare som en resurs av arbetsgivaren. Inte minst med tanke på att det är vanligt att äldre personer tappar svenskan och återgår till sitt modersmål.

Möten som ökar toleransen

Även om många som börjar arbetar inom hemtjänsten möts med misstänksamhet till en början så kan möten mellan människor också öka toleransen mellan olika grupper. Hemtjänsten kan alltså på många sätt fungera som en brobyggare mellan människor. Och med tanke på ålderspyramiden, där antalet äldre antas öka explosionsartat de närmaste åren, så lär behovet av arbetskraft öka och antalet möten mellan invandrare i äldrevården och äldre personer att öka.

Sida 5 av 6

Föregående

Nästa

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén