Månad: juni 2018

Miljon på kontoret påverkar ditt och de anställdas humör, driv och förmåga att prestera. Det säger sig självt att en god arbetsmiljö inte bara är bra för allas humör och välmående – utan också för företaget. När de anställda mår bra och trivs på sin arbetsplats kommer produktiviteten mycket sannolikt att öka.

Att skapa en god arbetsmiljö är således något som varje chef eller annan personalansvarig bör lägga ned tid och energi på. Det finns flera saker man kan göra för att förbättra arbetsmiljön – här ger vi ett par förslag. Till exempel kan en chef eller flera medarbetare gå en arbetsmiljöutbildning.

Attityd bland anställda

Många kan vittna om att en dålig attityd bland en eller ett fåtal anställda kan sänka drivet på hela kontoret. Det kan vara bra att göra det man kan för att förbättra inställningen som de anställda har. Om åtgärder vidtas och attityden överlag förbättras, kommer de anställdas välmående samt företagets produktivitet i längden att höjas.

Belysning

Hur belysningen är har en ganska stor inverkan på hur vi arbetar. Det allra bästa är om man nås av naturligt ljus på ens arbetsplats. Så är också fallet på de flesta kontor – men långt ifrån alla. Om flera av de anställda sitter och jobbar instängt, utan fönster, kan det vara bra att se över vad som kan göras. Kanske kan han eller hon flytta till en annan plats på kontoret? Trånga utrymmen utan naturligt ljus gör sig troligtvis bäst som förråd eller annat förvaringsutrymme.

Alla har dock fortfarande inte möjligheten att få in naturligt ljus överallt på arbetsplatsen. För detta finns det till exempel särskilda glödlampor som i någon mån ska simulera solljus. I mötesrum eller lounger bör lite mjukare belysning användas, för att främja en känsla av lugn och avslappning. I konferensrum bör det vara något av en blandning – relativt varm belysning, men som är ändå är tillräckligt ljus för att hålla deltagarna alerta.

Gå en arbetsmiljöutbildning

Att gå en arbetsmiljöutbildning blir bara vanligare och vanligare. Fler inser värdet i att skapa en trivsam arbetsplats, varför man gärna tillskansar sig kunskaper på olika sätt, bland annat just genom att gå en kortare kurs. De exakta uppläggen skiljer sig naturligtvis åt mellan olika kurser, men gemensamt är att chefer och anställda får metoder med vilka de kan förbättra kontorsmiljön.

En arbetsmiljöutbildning är bra på flera sätt. Förutom att man faktiskt ges praktisk information kring hur man skapa en trivsammare arbetsplats, sänder det inte minst signaler om att de anställdas välmående tas på stort allvar.

Att arbeta med språk är något som lockar många. Det som kanske lockar mest är att man ofta får vara kreativ och arbeta med stor frihet. Samtidigt ska det nämnas att det ena språkyrket inte behöver vara det andra likt. Att arbeta på en översättningsbyrå är givetvis inte samma sak som att vara teckenspråkslärare. Här ger vi ett antal exempel på språkyrken som kan vara ett alternativ för den som på något sätt vill arbeta med språk.

Språkkonsult

Som språkkonsult besitter man givetvis stora språkkunskaper. Det finns inga exakta utbildningskrav för yrket, men vanligt är att man utbildad språklärare, lingvist eller tolk. Utöver det finns det flera andra utbildningsbakgrunder som kan vara lämpliga. Ofta ser arbetsgivare, eller snarare kunder, helst att man brinner för det mesta som har med språk att göra. Vidare ska man givetvis kunna backa upp det här med mycket goda kunskaper.

Enligt Språkrådets rekommendationer bör samtliga myndigheter i Sverige anlita språkkonsulter för att stödja de anställda i sitt arbete. Just den här typen av arbete är inte allt som språkkonsulter syssla med. Det är till exempel inte ovanligt att man också verkar som skribent och författare.

Språklärare

Efterfrågan på språklärare (och lärare överlag) är stor. För den som är intresserad av språk och samtidigt tycker om att lära ut är det här troligen ett mycket passande jobb. En fördel med den stora efterfrågan på språklärare är att man bör kunna hitta ett arbete i den stad, eller det område av en stad, som man önskar.

För att arbeta med det här bör man vara legitimerad lärare med behörighet i det språk man vill undervisa. Förutom svenska kan det till exempel vara engelska, spanska, tyska eller franska. Det finns givetvis fler språk än så man kan lära ut – men dessa är vanligast.

Översättningsbyrå

För den som har mycket goda kunskaper i fler än ett språk kan arbete på en översättningsbyrå passa bra. För att vara en duktig översättare krävs dock mer än att man bara kan två språk. Det gäller också att ha en känsla för de båda språken och med fördel även ha stor kännedom kring både mål- och källspråkets kulturer.

En fördel med arbetet på en översättningsbyrå är att det ofta är mycket fritt. Faktum är att det inte är ovanligt idag att en översättningsbyrå är helt internetbaserad. Således är det här inte bara ett jobb för den som gillar språk – utan också för den som vill kunna arbeta var som helst – när som helst.

Att på konstgjord väg förbättra sitt utseende, det vill säga att genomgå olika typer av behandlingar antingen kirurgiskt eller med olika för syftet tillverkade medel, kort sagt – skönhetsingrepp, har förekommit ganska länge. Som med mycket annat är det kändisar av olika slag, framför allt filmskådespelare och popartister, som gått i bräschen och fått efterföljare i de mer eller mindre breda folkdjupen. Att leva ett liv i offentligheten kostar på; man är ständigt betraktad och bedömd, och går med tidens gång från att vara ung, slät och vacker oundvikligen mot ålderdomen med allt vad det innebär av insjunkna käkben, gråa hår och hängande hud lite överallt. Det börjar bli svårt att få roller som skådis eller att räknas som relevant i den evigt skiftande musikindustrin.

Läkarna kommer till undsättning

Till dessa celebriteter, kanske mest kvinnor men även en del män, har läkare genom åren sträckt ut en hand och erbjudit förnyad ungdom genom kirurgiska ingrepp i olika storleksordning. Så kallade ansiktslyft, fettsugningar, hårtransplantationer och en rad andra artificiella kurer för skönhet har blivit vardag för dessa kändisar. Knappt någon blir längre förvånad av att se sjuttio- och åttioåringar som inte ser äldre ut än fyrtio.

Först fördöma, sedan tolerera

Det är med skräckblandad förtjusning vi har sett detta genom åren, men vi har gradvis också vant oss. Det har ganska länge ansetts som en självklarhet att kändisar gör skönhetsingrepp – orsakssambandet mellan evig ungdom och kändisskap är etablerat. Värre har det varit för de ”vanliga dödliga” människor (återigen främst kvinnor) som gett sig på att försöka se yngre och vackrare ut genom ett skönhetsingrepp. Dessa kvinnor har anklagats för att bidra till den ökade ytligheten och upplevda självcentreringen i samhället och har fördömts unisont av alla som ansett sig stå över sådan vulgär fåfänga.

Men sakta men säkert har perspektivet förskjutits, som det ju alltid gör. I takt med att fler och fler människor lagt sig på operationsbordet, män som kvinnor, unga som gamla, har det blivit alltmer accepterat att till exempel göra en fettsugning eller att strama upp ansiktet. Och skönhetsindustrin har under denna tid också rört sig åt ett mer seriöst, vetenskapligt håll. Fler och fler ställer krav på att den som utför ingreppen ska vara erfaren och certifierad; halvtaskiga resultat accepteras inte och felmarginalerna krymper. Det finns fortfarande oseriösa aktörer, men en skönhetsklinik i Stockholm idag blir inte långlivad om man inte kan visa upp papper och vitsord på att man bedriver en professionell och seriös verksamhet.

Är fillers den sista utposten?

I Stockholm har det den senaste tiden blivit alltmer populärt med så kallade fillers, medel man injicerar under huden för att skapa volym och återfukta huden. Särskilt vanligt har det varit att göra läppförstoringar med fillers, vilket ger ett ganska karaktäristiskt utseende åt den behandlade personen, som av elaka tungor kallats ”duckface”. Det många däremot inte vet är att metoden använts på långt fler än de som går runt med jättelika plutmunnar. De flesta behandlingar med fillers ger ett mycket subtilt resultat som knappast syns. I läppar men även i övriga ansiktet är fillers en bra metod för att skapa volym och släta ut rynkor och ojämnheter. Både män och kvinnor genomgår behandlingar med fillers. Effekten vara ungefär ett halvår, sedan kan man återupprepa behandlingen om man vill.

Vägen till acceptans

Människor (läs fortfarande kvinnor!) som ”gör läpparna” med fillers får fortfarande utstå hån och moralkakor från samhället, men naturligtvis kommer även detta fenomen att med tiden bli accepterat och mer eller mindre vanligt. Det tycks naturligt för oss människor som grupp att racka ner på det som är nytt och anses ”över gränsen”, men snart står vi där själva i kön till kliniken och väntar på våra fillers. De kvinnor som använder fillers idag gör det inte för att de vill göra något extremt, utan för att de tycker att det är snyggt och de känner sig fina. Vad samhället i övrigt tycker om det struntar de blankt i. En befriande attityd som ger hopp om framtiden.