För mer tolerans i arbetsliv & skola

tolerans i skolan

Månad: augusti 2016

Flyktingar arbetar i skog

Svenskt Näringsliv: Så får vi fler flyktingar i arbete

Invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Därför satsar Svenskt Näringsliv stora resurser på att förebygga särbehandling.

Enligt Svenskt Näringsliv är dock diskriminering bara en del av anledningen till at många ”nysvenskar” har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Cirka en miljon människor är idag utanför arbetsmarknaden, trots att de är i arbetsför ålder. På en dåligt fungerande arbetsmarknad är det tre grupper som drabbas värst i första hand: ungdomar, äldre och invandrare, anser Svenskt Näringsliv.

Öppenhet och jämställdhet viktiga punkter

Öppenhet, jämställdhet och funktionshindrades möjligheter att delta i arbetslivet är några punkter som man pekar på och arbetar på att påverka. Dessutom vill Svenskt Näringsliv få in fler äldre i arbetslivet, något som anses nödvändigt när vi blir allt fler äldre för varje år som går.

Flera olika integrationsprojekt har startats för att påverka riksdag och regering i rätt riktning. Detta för att man anser att integration är ett viktigt mål för samhället i och med att det gör att tillväxten blir stark, något som ökar chanserna till en bättre välfärd.

Vill se förenklade regler

Förenklade regler på arbetsmarknaden är den rätta vägen att gå för att få fler i arbete, enligt SN, och där tittar man utomlands för inspiration. Etablering för nyanlända flyktingar från krigs- och oroszoner går långsamt. Statistiken talar sitt tydliga språk: efter sju år är ungefär hälften av de nyanlända i arbete.

Enligt SN riskerar detta att öka den strukturella arbetslösheten. En sak som gör utmaningen ännu större är att många av de nyanlända är lågutbildade, en stor del saknar gymnasieutbildning.


Enligt Svenskt Näringsliv måste Sveriges utöka sin verktygslåda för att få fler nyanlända i jobb. Vi behöver fler enkla vardagsjobb är därutöver bli bättre att uppmuntra och stödja utländska entreprenörer.

För att nå dessa mål tycker SN att vi bör titta mot Tyskland, som har gått från att ha varit ett av Europas mest problematiska länder när det gäller arbetsmarknaden till att ha blivit en framgångssaga mitt i EU-krisen.

Uppmaningen: ”titta på Tyskland”

Hur har då Tyskland nått dessa framgångar? SN pekar på reformer för att stärka små och medelstora företag har varit en starkt bidragande faktor. Förenklade regler för bemanningsföretag och en förändrad arbetsrätt är två andra steg som Svenskt Näringsliv uppmanar svenska politiker att fundera på, inspirerat av den tyska framgången.

”Låt det tyska exemplet stå som målbild för reformerna. Endast så kan vi vinna EM-guld i att skapa jobb”. Så lyder SN:s egen sammanfattning av sitt tydliga jobb- och integrationsbudskap.

rullstolsburen kvinna arbetar på kontor

Hårdare tryck att anpassa arbetsplatser för rörelsehindrade

Alla ska kunna delta i arbetslivet efter bästa förmåga – det kan väl de flesta skriva under på. Men hur är det egentligen med tillgängligheten på svenska arbetsplatser för personer med olika funktionshinder.

Lite si och så, enligt handikapporganisationer – men det händer i alla fall en hel del saker som leder en bit åt rätt håll.

Ett exempel på detta är att lagen om anpassning, som skärptes härom året. Tidigare var en arbetsgivare tvungen att handikappanpassa vid anställning av en person med särskilda behov.

Skärpningen av arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren nu måste handikappanpassa även för personer som redan är fast anställda. Detta är något som gläder vikarierande handikappombudsmannen Jenny Olausson.

– Eftersom så många behöver någon form av anpassning på jobbet är det hög tid att lagen ändras, säger Olausson i en intervju.

Kan anmälas för diskriminering

Om arbetsgivaren vägrar att genomföra skäliga anpassningsåtgärder kan företaget eller arbetsplatsen anmälas för diskriminering.

Hur ska man då göra för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade och därmed slippa på anmäld för diskriminering? Det finns många relativt enkla sätt att flytta i exempelvis en butikslokal i nutiden så att alla människor får möjlighet att förverkliga sig själva i arbetslivet.

Grundläggande är förstås den allmänna tillgängligheten. Genom att installera ramper och ta bort eller sänka trösklar så förenklar man livet för rullstolsburna på ett enkelt och inte särskilt kostsamt sätt. Andra åtgärder som på ett smidigt sätt kan öka tillgängligheten är att installera ett röststyrningsprogram i datorn eller en hörselslinga i arbetsplatsens sammanträdeslokal.

Undantag för mindre företag

Det finns dock undantag från skärpningen av lagen. Företag med färre än tio anställda behöver inte anpassa sina lokaler efter de nya direktiven. Det betyder att en butik med fyra anställda inte behöver anpassa för funktionshinder, men att en affär med tolv personer i personalen måste göra det.

Några andra saker man bör tänka på när man anpassar en arbetsplats:

  • Svängrummet. En rullstol måste kunna vända och ta sig in genom dörrar utan att fastna. Bredden på toaletter får man heller inte glömma, det måste finnas plats att placera rullstolen inför toalettbesöket.
  • Trösklar och nivåskillnader. Trösklar kan man ta bort helt eller sänka kraftigt. Nivåskillnader kan vara estetiska, men ett stort problem inte bara för rörelsehindrade utan även för folk med nedsatt syn. Ramper är alltid en bra lösning om man inte kan få bort nivåskillnaden på annat sätt.
  • Entréer. En stor och rymlig entré utan nivåskillnader är a och o för en anpassad arbetsplats.
  • Våningar. Har arbetsplatsen lokaler på flera våningar är handikappvänligheten ett problem. Lättillgängliga lösningar är givetvis om byggnaden har hiss eller om det finns möjlighet att installera en trapplift.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén