Att man som misstänkt för ett brott har rätt till ett försvar är en av grundpelarna som vårt samhälle vilar på. Alla har rätt till en rättvis prövning och där är en advokat en förutsättning för att det ska ske. Ser man till misstanke om brott som kan leda till fängelse så har man rätt till en offentlig försvarare vars arvode bekostas av statliga medel. Blir man frikänd så betalar man ingenting. Blir man däremot dömd så får man, via en avbetalningsplan, börja betala tillbaka till staten. Samma sak gäller för dig som blivit utsatt för ett brott. Du har rätt till ett målsägandebiträde vars kostnad täcks av staten.
Det är en viktig princip, men det finns emellertid andra juridiska dilemman som kan innebära att man inte alls har samma förutsättningar. Vid exempelvis tvister så täcks kostnaden för juridisk representation av rättsskyddet. Detta finns inkluderat i den egna hemförsäkringen och hur pass mycket det täcker avgörs också av vilket typ av avtal man skrivit med sitt försäkringsbolag. Det är viktigt att kolla upp detta innan man skriver under sin hemförsäkring då exempelvis en tvist de facto kan komma att uppstå lite ur tomma intet. Med ett högre rättsskydd så har man också mer ekonomiska muskler att driva ärendet vidare.
Om man saknar hemförsäkring och därmed också ett rättsskydd då? Ja, då finns en annan möjlighet och detta i att ansöka om rättshjälp. Det innebär att staten täcker en del av kostnaden. Gällande rättshjälp så måste man emellertid ansöka om ett sådant och långt ifrån alla ser sina ansökningar godkända. Man måste uppfylla vissa kriterier vad gäller den egna ekonomin och där det ekonomiska underlaget inte får överstiga 260.000 kronor per år.
Vissa faller mellan stolarna
Rättshjälpen ska fungera som den yttersta garanten för allas rättstillgänglighet och den ska innebära att även de personer som saknar ekonomiska medel ska ha rätt till juridisk hjälp och försvar. Det som emellertid visat sig är att många, trots detta, faller mellan stolarna. Skyddsnätet håller inte.
Det stora problemet ligger i att taket för rättshjälp – de 260.000 kronor vi nämnde – inte har höjts på tio år. Det skapar ett problem då samtidigt lönerna ökat ganska rejält. Många har en högre ekonomisk underlag än så och om man då samtidigt saknar ett rättsskydd så kan det leda till en situation där man plötsligt inte har något juridiskt stöd. Man tjänar för mycket för att beviljas rättshjälp – men har samtidigt inte något rättsskydd. Och, man har heller inte råd att anlita en advokat eller en jurist på egen hand. De fattigaste drabbas inte – och heller inte de rikaste. De som kommer i kläm är de som tjänar hyfsat med pengar, vilket handlar om en ganska betydande del av befolkningen.
Ett annat problem är att man även vid ett beviljande av rättshjälp kan hamna i en ekonomisk knipa. Detta som en följd av att man till viss del måste bekosta sina advokatkostnader ur egen ficka. Ett exempel på detta är att om man tjänar mellan 200- 260.000 kr/år så ska man betala 40% av advokatkostnaden själv. Det blir i slutändan en ganska betungande kostnad.
Här finns kanske all anledning att se över nuvarande system och åtminstone se över taket för rättshjälp. Det torde vara på tiden att detta höjs och når en mer lämplig nivå. Alla har rätt till en rättvis prövning och ett bra försvar i samband med juridiska tvister och rättsliga mål. Som det är nu så hamnar lite för många utanför systemet.