Tyvärr är det så att även i ett så öppet och demokratiskt land i Sverige så styrs en hel del av det offentliga och privata livet av fördomar. Fördomar mot oliktänkande, och mot vissa kategorier av människor. En särskilt utsatt grupp, framför allt när det handlar om frågor om kriminalitet och bidrag, är invandrare.

Hos delar av det svenska folket har det blivit en sanning att invandrare är våldsamma och kriminella, att de hatar svenskar och bara är här för att sko sig på vårt välfärdssystem och skicka hem pengar till sina terroristsläktingar. En i grunden fredlig religion som Islam har i dessa människors ögon blivit synonymt med självmordsbombande Islamister, dårar som begår vidrigheter i Islams namn.

Polisen utreder invandrare oftare

Den överväldigande delen av invandrare är skötsamma. Dock tar bilden och fördomarna om utomeuropeiska invandrare över i medierna och även i många fall av polisen själva. Många poliser har verkat i utanförskapsområden och blivit förbittrade och förråade av det de sett. De har en öppet rasistisk hållning och stoppar oftare invandrare på gatan. Invandrare är särbehandlade i det svenska rättsväsendet och blir oftare kallade till polisförhör.

I Stockholms förorter är det inte ovanligt att unga pojkar varit på flera förhör hos polisen, trots att de bara är vanliga skolelever utan några kriminella tendenser. För svenska barn, födda i Sverige av svenska föräldrar, ser det betydligt lugnare ut, och de som ägnat sig åt kriminellt beteende har i regel kommit undan med det eller i värsta fall fått en tillsägelse och en klapp på axeln.

Kontakt med polis och myndigheter även utanför förhörsrummen

Det är klart att denna skevhet skapar ett utanförskap, och vi måste alla hjälpas åt att lösa frågan i stället för att skrika om fler poliser, hårdare tag och så vidare. Så länge som invandrare inte känner sig välkomna i det svenska samhället utan mest kommer i kontakt med det genom möten med socialsekreterare och i polisförhör, kommer ingenting att bli bättre, oavsett hur många poliser och hårda tag som sätts in.

Tolerera och acceptera

Det handlar om tolerans för varandra olikheter och att som svensk inte bara i tysthet önska att invandrarna kunde bli mer som de själva, utan att på djupet lära sig förstå andra människor och deras kultur,allt som är annorlunda. Nu talar vi inte om att man ska acceptera hederskultur och andra ickehumanistiska fenomen, svenska lagar ska gälla, men mycket är vunnet på att faktiskt kontakta varandra, vara lite mer nyfikna och kanske bjuda hem den invandrade kollegan på middag eller en fotbollsmatch.

Som ny i ett land, kanske med traumatiska minnen och erfarenheter från krig eller svält, är det svårt att få allt att gå på räls i ett nytt land som är helt annorlunda än det man kommer ifrån. Att det dessutom kan uppfattas som kyligt och avståndstagande hjälper inte situationen. Invandrare och svenskar har mycket att lära av varandra och det är dags att vi höjer toleransen för varandra olikheter och inte använder dem för att slå varandra i huvudet med.

På denna hemsida kan du läsa mer om hur du bör agera om du blir misstänkt för ett brott.