Toleransprojektet.se

För mer tolerans i arbetsliv & skola

Kategori: Blogg (Sida 1 av 2)

Ett samarbetssamtal kan lösa en vårdnadstvist

Att konflikter i samband med en skilsmässa blossar upp är ingenting unikt. Det handlar trots allt om ett uppbrott från den som man trott sig spendera resten av livet tillsammans med och där man köpt gemensamma saker som i sin tur också ska fördelas. Naturligtvis ätter vi här den känslomässiga aspekten i första hand; men vi menar samtidigt att det är just den som gör att många konflikter uppkommer i samband med olika skilsmässor. Ser man att sin forne partner exempelvis varit otrogen eller träffat någon annan – ja, då är det också lätt till hands att man söker hämnd och försöker skipa rättvisa genom att skapa en konflikt. Kort sagt; många skilsmässor som blir bråkiga handlar i det stora hela om att man – på ett eller annat sätt – vill ge igen på sin forne partner.

Med detta sagt så kan man också säga att en skilsmässa är betydligt känsligare om det finns barn inblandade och en förälder söker denna hämnd genom att använda dessa som ett slags bollträ där en ansökan om ensam vårdnad skickas in och en vårdnadstvist således tagit form. Finns det inga andra skäl till att inleda en vårdnadstvist så måste man också inse att detta är något som i det stora hela endast skadar och till stor del också skadar barnen som denna vårdnadstvist handlar om. Här finns det all anledning att dra tillbaka ansökan om ensam vårdnad och för att nå denna insikt så kan det ibland vara bra att vända sig till den kommun där man bor.

Varje kommun i Sverige är nämligen enligt lag skyldiga att erbjuda föräldrar i en vårdnadstvist hjälp i form av en samarbetssamtal och där man tillsammans med sin forne partner får sitta ned – tillsammans med professionell hjälp – och diskutera fram en lösning. Detta gör man av den anledningen att delad och gemensam vårdnad alltid anses är bättre för barnen än vad en ensam vårdnad är – kan man då genom ett samarbetssamtal lösa en vårdnadstvist innan den går så långt som till Tingsrätten så är den lösningen naturligtvis att föredra.

Märk väl här – vi talar alltså om en vårdnadstvist där ingenting kriminellt föreligger i form av pedofili, narkotikamissbruk, allvarlig psykisk sjukdom eller våld i hemmet; vid sådana fall måste man naturligtvis se till att ensam vårdnad tilldelas den andre parten och föräldern. Föreligger sådana orsaker så bör man söka hjälp i form av ett juridiskt ombud.

Välj ett ombud vid en vårdnadstvist

Om man som kvinna exempelvis råkat ut för en systematisk misshandel av sin man och inleder en vårdnadstvist i samband med en skilsmässa så är det viktigt att man väljer rätt ombud. Med tanke på att Sverige – som vi sa – har grundtanken om att delad vårdnad är bäst för barnen så är det också svårt att vinna ett mål i rätten.

Väljer man ett ombud som specialiserat sig på just vårdnadstvist och kan uppvisa ett bra facit gällande detta så är det också ett sådant man primärt ska söka sig till. I lägen där misshandel förkommer/förekommit ska heller inte barn vistas. Rätt ombud kan hjälpa till att vinna en vårdnadstvist i Tingsrätten.

Riskettan – en viktig del av nollvisionen

300 personer i Sverige dör årligen i trafiken. En hög siffra som man gör allt för att sänka och där Trafikverket och staten gemensamt gör satsningar för att nå en nollvision. Nollvisionen innebär att ingen människa ska behöva sätta livet till och rent konkreta åtgärder för att nå detta innebär att man bygger ut vägar, att man bygger mitträcken och att man sätter upp viltstängsel kring olycksdrabbade områden och att man försöker förvandla så många större vägar som möjligt till enkelriktade och att man således bygger bort risken för en frontalkrock vid exempelvis omkörningar. Samtliga åtgärder som gör att siffran om 300 personer kommer att sänkas.

Men; det finns även en annan del i nollvisionen – en del som man inte kan bygga bort med hjälp av säkrare vägar och bättre bilar; det personliga ansvaret och där individen själv skaffar sig en medvetenhet kring hur exempelvis alkohol, droger och för lite sömn påverkar hur man kör bil. Där har vi nämligen en väldigt stor del i antalet dödsfall: folk som dricker några öl och sätter sig bakom ratten, personer som kör bilen trots att de inte sovit en sekund under föregående natt och folk som kör bil med narkotika i blodet är en ren livsfara – både för sig själva och för andra. Något som man måste informera om och detta på ett tidigt stadium; genom den så kallade riskettan.

Riskettan är en utbildning – en obligatorisk sådan – som varje person måste genomföra innan man kan få ett körkort och detta är en oerhört viktig del i den nollvision vi ovan nämnde. Det handlar om att i grupp och av en utbildad –  samt av Transportstyrelsen  godkänd – handledare få diskutera risker, faror och ta del av kunskaper kring hur kroppen och omdömet påverkas av exempelvis alkohol.

Att riskettan tillkommit ska vi vara oerhört tacksamma över då denna utbildning på sikt kan sänka dödligheten i trafiken. För varje ung person i exempelvis Stockholm som genomför riskettan så skapas en lite mer medveten, lite säkrare och kompetent bilförare; fullt införstådd med riskerna som finns med att sätta sig bakom risken med alkohol eller olagliga substanser i blodet.

Vissa risker kan man bygga bort – en farlig korsning i Stockholm exempelvis – men för andra måste man förebygga och genom information skapa en större medvetenhet kring vilka risker det innebär att köra bil påverkad. Riskettan räddar, kort och gott, liv.

lekande barn

Är leksaker på väg att bli en klassfråga?

Vi är vad vi äter. Vi berättar om oss själv med våra kläder. Skorna skvallrar om vem du är. Det här är “sanningar” som både har ifrågasatts och diskuterats livligt. Inte minst när det gäller våra barn och deras identitet. Du som själv har barn har säkert märkt att status också kan nästla sig in i lekens värld. Vi vuxna vill att barnens lek ska vara fri, utvecklande och framför allt rolig! Vi ger barnen leksaker för att det roligare ska bli ännu roligare. Samtidigt gör sakerna att leken riskerar att bli styrd. Utan att vi vuxna menade det. Utan att vi ens tänker på det.

Ett barn som får en Barbiedocka vet från början kanske inte vad den kostar. Men när barnet sen ska leka med andra barn som kanske har fått en billigare variant av samma docktyp, då kommer jämförelsen att födas. Kanske passar inte kompisens dockkläder på Barbie. Varför då? Är det här en annan typ av docka? Med åldern kommer barnet snart att bli medvetet om att Barbie och andra dockor har olika kläder och att olika dockor och dockkläder kostar olika mycket pengar.

Kvalitet kostar

På liknande sätt är det med spel. Förr var brädspelen en vattendelare. Vem hade fått Den försvunna diamanten i julklapp och vem hade den inte? I dag spelar många barn spel över nätet. Många sajter har gratis spel medan flera andra eftertraktade spel måste köpas. Alla föräldrar har inte råd att låta barnen spela lika mycket som kompisarna och det är en skillnad som barnen förstås märker snabbt.

Fenomenet i sig är inte nytt. Rikare familjer har alltid kunnat köpa finare leksaker till sina barn. Antalet tennsoldater har skiftat. Skillnaden mellan porslinsdockan och trädockan har funnits länge.

Men i dag är kanske statusen på materialet omvänt. I dag kan träleksakerna av hög kvalitet vara de som kostar mest. I takt med att plasten blivit ifrågasatt, dels för miljön men också på grunda av dess konsekvenser för barnens hälsa, har plasten tappat sin självklara ställning.

Sedan några år tillbaka har föräldrar uppmanats att plastbanta sina hem för barnens skull. För att deras kroppar inte ska bli påverkade av plastpartiklar som kan påverka deras framtida möjligheter för reproduktion. Föräldrar vill såklart att deras barn ska kunna få barn i framtiden.

Plastleksaker som har något år på nacken är ofta mer okej. Medan de riktigt gamla plastleksakerna kan visa sig innehålla farliga ämnen som är skadliga för små barn.

Träleksaker som är gjorda av naturmaterial är ofta bättre. Men om träleksaken är målad med en gammal färg är det inte säkert att den är fri från gifter – inget du vill att din barn ska stoppa i munnen med andra ord!

I dag är många föräldrar mer medvetna om vilka leksaker som är okej utifrån ett hälsoperspektiv och miljöperspektiv. Men leksaker av hög kvalitet kostar så klart. Alla föräldrar känner inte att de har råd. Många familjer med dålig ekonomi har också mindre tid till medvetna köp. Så frågan är om det är nu 2017 som leksakerna verkligen har blivit en klassfråga?

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer med logistiken

För att hjälporganisationer ska kunna utföra sitt arbete så tydligt och effektivt som möjligt krävs en detaljerad och genomtänkt logistik. Medicin, mat, kläder och andra förnödenheter ska snabbt kunna vara på plats när olyckan är framme. Större lager ska kunna byggas upp varifrån produkterna sedan distribueras över det olycksdrabbade området.

Ett steg för att skapa denna smidiga logistik är att använda de mobila lagerhallar som används både inom FN, Röda Korset och andra organisationer som jobbar för en bättre värld. Med mobila lagerhallar skapas goda förutsättningar för att möta akuta behov – men även för att bygga långsiktigt med utbildning och sjukvård.

Flexibilitet är nyckeln

Ofta förknippas ordet ”lagerhall” med ett en enorm lagerbyggnad som har mycket högt i tak och där mängder av varor förvaras. Det är vanligt att hallarna ser ut så men det är även mycket vanligt med mindre flexibla och mobila lösningar. Lagerlokaler som byggs upp likt större tält och som därmed kan möta ett tillfälligt behov. Dessa mindre modeller används av hjälporganisationer just på grund av dess flexibilitet.

Stort användningsområde                   

Primärt är lagerhallarna konstruerade för förvaring men med dess konstruktion har de även använts i stor utsträckning till annan verksamhet. Det är mycket vanligt att de byggs upp som skolor, verkstäder eller för att främja annan verksamhet som för tillfället inte kan utföras på grund av katastrofens effekter. Ibland används de bara under en kortare period och ibland under flera år.

Med åren har dessa flexibla hallar nämligen fått allt större tekniska lösningar. Det finns utrustning som är kompatibla med hallarna som skapar effektiv ventilation, belysning och passande portlösningar. Allt för att möta det behov som hjälporganisationer har när hallarna ska fylla sin funktion under längre tid.

I väntan på att få hjälpa

För att minimera de negativa resultaten av en katastrof behöver hjälp snabbt komma ut till platsen. Bara att ta sig ett olycksdrabbat område brukar medföra problem, att även ha få med sig material gör det ännu svårare. Detta samtidigt som det är minuter och timmar som avgöra katastrofens omfattning.

Av den anledningen har flera större hjälporganisationer ”lagerhallar med lagerhallar”. Det är större lagerutrymmen som innehåller det som kan behövas vid en katastrof, däribland mindre tält, förnödenheter, medicin m.m. Dessa finns över hela världen vilket därmed minskar tiden som det skulle ta att packa, lasta och flyga hjälpmaterialet till det land som för tillfället behöver dem.

 

Tandvård – en rättvisefråga

Alla har inte samma möjligheter att betala för tandvård. Det kan till exempel gälla dig som söker asyl i Sverige, människor som lever gömda här i Sverige eller om du är svensk medborgare men lever utan en egen bostad. Då är det viktigt att veta att också du har rätt till akut tandvård.

En vuxen person som söker asyl här i Sverige, eller vistas i landet utan tillstånd har rätt till tandvård och sjukvård som är akut. En person som ännu inte har fyllt 18 år räknas fortfarande som barn i Sverige och ska erbjudas tandvård och sjukvård på samma villkor som gäller alla barn här i landet.

Om du har problem med tänderna kan du ta kontakt med folktandvården för att få den hjälp du behöver. Barn och unga har alltså rätt till tandvård som alla andra i den åldern. Om du är vuxen har du också rätt till akut tandvård och det är då upp till tandläkaren att bedöma om dina problem är akuta och måste åtgärdas omedelbart eller om behandling kan vänta.

Remiss för att träffa specialist

Om din tandhälsa kräver specialistvård kan du behöva en remiss. Du kan också behöva betala för tandvården, i alla fall delar av den. Det gäller även barn som behöver särskilda ingrepp. Kostnaden kan variera beroende på i vilket landsting du söker tandvård.

En remiss är ett slags meddelande som en tandläkare du besöker skickar vidare för att du ska få träffa en annan tandläkare som är specialist. I remissen kan det stå uppgifter om hur din tandhälsa är och det kan också finnas uppgifter som berättar om du haft liknande problem tidigare. Den mottagning som tar emot remissen och har specialist-tandläkare på plats kallar dig sedan till ett besök.

Viktigt att veta är att du inte behöver remiss för att ringa folktandvården!

Om du skadat din mun på ett omfattande och dramatiskt sätt bör du uppsöka en akutmottagning istället och för det behövs ingen remiss. Vårdpersonalen bestämmer om du behöver vård omedelbart eller om din behandling kan vänta.

Så går besöket till för asylsökande

När du som asylsökande vänder dig till en tandläkare eller uppsöker en annan sorts vårdinrättning i Sverige behöver du berätta ditt namn, födelsedatum, en adress och gärna ett telefonnummer.

Den som är asylsökande ska också visa sitt så kallade LMA-kort – det står för Lagen om Mottagande av Asylsökande.  Har du inget LMA-kort? Då kan du visa upp ett kvitto som visar att du lämnat in en ansökan om asyl i Sverige. Asylsökande barn som besöker tandläkaren ska också ha med sig sitt LMA-kort eller kvittot på inlämnad asylansökan. Det är Migrationsverket som kan ge dig LMA-kort och kvitto på din asylansökan.

Tandvård för dig som är hemlös

Om du saknar en egen bostad och inte har pengar till tandvård bör du till att börja med ta hjälp av socialtjänsten som då tar ställning till om du kan få tandvård inom ramen för socialtjänstlagens bestämmelser. Det finns orter i Sverige som har speciella mottagningar för hemlösa personer som behöver tandvård, sjukvård eller annan hälsovård. Inom en rad kommuner arbetar också ideella (frivilliga) organisationer för att ekonomiskt hjälpa personer som inte har råd med tandläkarbesök.

Om du inte har råd med en kostsam behandling av dina tänder kan du också rådgöra med tandläkaren om olika typer av behandlingar. Ibland finns mindre kostsamma lösningar som fungerar tillräckligt bra under en kortare period.

Du som vill ha mer information om vilket stöd och vilken hjälp du kan få bör ta kontakt med det landsting som du tillhör. Du som behöver rådgöra med socialtjänsten kring tandvårdskostnaderna kontaktar socialkontoret i den kommun som du tillhör. Det finns också möjlighet att få hjälp av de ideella organisationerna eller från stiftelser och fonder som arbetar för jämlik tandvård.

Tiggande kvinna på gata

En väg ut ur tiggeri

En hel del av de EU-migranter som i dag känner sig tvingade att leva som tiggare på gator och torg i Sverige har en utbildning och de allra flesta vill förstås ha ett riktigt jobb. Men det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Sverige. I Gnosjö i Småland, Sveriges Mekka för entreprenörskap, tog man ett initiativ för att få tiggarna att resa sig från gatan för ett par år sen. Tiggare fick hjälp att själva komma igång med att sälja bröd, bär och klyva ved som de kunde tjäna en slant på. Gnosjöborna bakom initiativet ville att EU-migranterna skulle slippa sitta med koppar i händerna och hoppas få en peng nu och då.

  • Nu har vi fått dem att bli arbetare och businessfolk istället för att vara tiggare, berättade då Mats Johansson i en intervju i Sveriges Radio P4 Jönköping.

Sälja bär istället för att tigga

I takt med att fler och fler orter i Sverige har mött EU-migranter och ser deras svåra situation har också fler initiativ kommit för att hjälpa till. Lund i Skåne är ett exempel där ideella krafter samlas för att ge människor tak över huvudet. I stan finns ett härbärge med 24 platser som håller öppet varje natt.

– Vi har ett året-runt-härbärge och det är inte många kommuner som har det. Det är något som verkligen behövs. Det är inte bara under vintermånaderna som människor har rätt till tak över huvudet och sanitära acceptabla förhållande. Det säger Joakim Månsson Bengtsson som sitter i Lunds kommunfullmäktige för feministiskt initiativ i en intervju med Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Lunds kommun har en handlingsplan som pekar på att det ska finnas ett till härbärge under vintern. Kommunen ska erbjuda uppemot 50 platser. 2014 bestämde Lunds kommunfullmäktige att öronmärka 700 000 kronor för ett härbärge för Eu-migranter. Enligt P4 Malmöhus, finansierar paraplyorganisationen Crossroads Lund ungefär hälften av verksamheten.

Att ha någonstans att sova är naturligtvis en förutsättning för att kunna ha ett mer ordnat liv. Utan adress är det i princip omöjligt att få jobb, även ett tillfälligt. I Mariestad har man bland annat sett till att EU-migranter får möjlighet att försörja sig på enkla jobb som till exempel fönsterputsning.

EU-migranter säljer tidningar i norr

I Skellefteå startades 2014 en ny tidning för EU-migranter som vill slippa tigga. Dik Manusch heter den, vilket betyder Se människan på svenska. Den här tidningen finns i dag på en rad svenska orter och det är alltså EU-migranter som säljer tidningen för 50 kronor per nummer. Materialet i tidningen görs av ideella krafter och bakom hela satsningen står en rad olika organisationer och kyrkor i norra Sverige. Hela summan går till försäljaren av tidningen, alltså den EU-migrant som står på gatan och säljer lösnummer.

Initiativtagarna bakom Dik Manusch har också en vidare tanke med tidningen och det är att bidra till att frågorna om EU-migranternas situation får mer utrymme i Sverige. Ett sätt för vanliga norrlänningar att få veta mer om tiggarnas liv. Dagstidningen Norran i Skellefteå hjälpte till att trycka första utgåvan.

Samtidigt som flera krafter arbetar för att hjälpa människor bort från tiggeriet finns en okunskap om vilka regler som gäller för att ge EU-migranterna som tigger riktiga jobb. Det finns en rädsla för att man som privatperson skulle anställa svart arbetskraft om man erbjöd tiggare ett uppdrag.

I en artikel i Sydsvenskan menar man på Migrationsverket att EU-migranter inte behöver något särskilt arbetstillstånd – arbetstillstånd följer automatiskt med EU-medborgarskapet.

Sofia Malmring, specialist på Skatteverkets rättsavdelning hänvisar till Skatteverkets regler som säger att om man betalar “högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Man behöver inte heller lämna någon kontrolluppgift”.

– Så länge du håller dig under tusen kronor så är det inga bekymmer, säger Sofia Malmring till Sydsvenskan.

Rekrytering av nyanlända

Kan hjälp med rekrytering vara svaret på att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden?

Med krig och oroligheter som råder i världen, har ett stort antal människor invandrat till Sverige de senaste åren. Stora delar av potentiell arbetskraft har dock gått outnyttjad. Att människor går arbetslösa är givetvis ett problem, både för individen som inte har ett jobb, men också på samhällsnivå. Om företaget, istället för att rekrytera själva, tar hjälp med detta, finns möjligheter till att fler nyanlända får anställning vilket är till gagn för integrationen och därmed samhället som helhet.

Men hur kan företagen egentligen göra?

Instegsjobb

En satsning från politikerna har varit instegsjobb. Instegsjobb syftar till att få in just nyanlända på marknaden, och detta genom att deras lön subventioneras av staten till viss del. Vissa krav finns dock på arbetsgivare som vill använda sig av detta:

  • Du får inte ha haft skulder kopplade till skatt som lämnats till Kronofogden.
  • Inget näringsförbud.
  • Du som arbetsgivare får inte heller ha ”betydande” betalningsanmärkningar.
  • Du får inte ha avskedat anställda på grund av arbetsbrist mindre än nio månader före anställningen.

Uppfyller du dessa krav får du dock en ersättning på 80 procent av kostnaden för den nyanländes lön. Men lönen kan givetvis inte vara hur hög som helst – maximalt kan du få 800 kronor dagligen vid anställning på heltid. Utöver det kan även ett bidrag om 50 kronor om dagen ges för att anställde får handledning på arbetsplatsen. Det här bidraget ges dock som längst i tre månader vid rekrytering av nyanlända.

Snabbspår

Snabbspår är en annan satsning från politikernas sida. Den här syftar till att snabbt och effektivt slå två flugor i en smäll; dels att få in arbetskraft till svenska yrken där det råder brist på just personal, men även till att öka integrationen genom att nyanlända med erfarenhet inom dessa yrken får en snabb väg in i arbetslivet.

Här ligger det främst på arbetsförmedlingens bord att föra samtal med dig som arbetsgivare. Samtalen går ut på att nyanlända med lämplig erfarenhet kan erbjudas praktik och en bedömning av sin yrkeskompetens. I slutändan är givetvis en hög rekrytering av nyanlända målet.

Rekryteringsföretag

Är det några som kan rekrytering, och därmed också rekrytering av nyanlända, så är det rekryteringsföretagen. Givetvis fokuserar inte de flesta rekryteringsföretagen endast på rekrytering av nyanlända (även om sådana finns), men i slutändan skapas fler arbetstillfällen vilket även kan leda till att rekryteringen av nyanlända går snabbare.

Även om det är en minoritet, finns det dock rekryteringsföretag som fokuserar just på nyanlända. Vissa satsar på samarbete med olika integrationsprojekt, medan andra högt uppsatta själv har tagit initiativet.

 

 

Äldre och psykiskt sjuka – hur kan hyresvärdar hjälpa till med städningen?

Hyresvärdar som hyr ut till äldre och psykiskt sjuka kan uppleva vissa svårigheter på grund av vanliga funktionsnedsättningar hos dessa två grupper. Vid till utflyttning kan till exempel flyttstädning göras om. Kanske ser den äldre väldigt dåligt, och kanske kan den psykiskt sjuke inte orka med hela det projekt som det innebär att flyttstäda ett helt boende.

Sådana här situationer kan ibland kräva professionell flyttstädning.

Fler moment i flyttstädning

Även om många äldre och psykiskt sjuka kan hålla sitt hem i ett gott skick, kräver en flyttstädning att desto fler moment utförs. Många av momenten ställer lite högre krav, så som till exempel på synen.

Flyttstädningen överlag måste dessutom hålla en hög kvalitet. Nästa boende som flyttar in ska känna att hemmet är rent och att flyttstädningen utfördes väl.

Flyttstädning inte som vardagsstädning

Vanlig städning och flyttstädning skiljer sig åt en hel del. Medan vardagsstädningen till stor del handlar om att göra hemmet trivsamt, kräver flyttstädningen att nästan varje liten detalj av lägenheten är ren.

I flyttstädningen finns flertalet moment som vanligtvis inte omfattas av ”vanlig” städning. Det kan till exempel handla om att noga rengöra ugnen, att kliniskt rengöra skåpsluckor och inne i själva skåpen, att göra rent runt ventilationen och i andra trånga vrår och utrymmen. Helt enkelt moment som ibland kan kräva professionell flyttstädning.

Konkreta exempel på vad som ska göras i flyttstädning är följande:

  • Rengöra spisfläkten, dess kåpa och dess filter.
  • Rengöra bakom och på elementen.
  • Avtorkning på eluttag och strömbrytare.
  • Rengöring av väggar och tak. Rengöring av taken kan vara svårt för många äldre, där inte hälsan finns att ställa sig på en stege och torka hela innertaket. Detta gäller såklart mer ju högre taket är.
  • Rengöring av badkaret och under det.
  • Rensning av golvbrunnen.

Som synes är vissa moment krävande, vilket kan kräva professionell flyttstädning om det handlar om äldre eller psykiskt sjuka som bor i lägenheten. Det ska även tas i åtanke att även för en professionell flyttfirma, tar en flyttstädning ca 6 – 8 timmar (eller en hel arbetsdag).

Att arbeta med krävande moment så länge kan vara svårt för de som är gamla eller sjuka. Svårare blir det naturligtvis om det handlar om en större lägenhet, och om det är ovanligt högt i tak.

Med allt det här i åtanke kan det vara läge för hyresvärdar att anlita professionell flyttstädning om det är en äldre eller sjuk, psykiskt såväl som fysiskt, som ska flytta från lägenheten.

Bättre jobb för EU-migranter i Mariefred

fonsterputs-header-1I sörmländska Mariefred förser invånarna eu-migranterna med enkla arbeten, så som att jobba med fönsterputsning, i stället för bara lägga nån krona i pappmuggen. ”Det är ett mycket intressant initiativ som fler borda ta efter”, skriver Lars Kriss på Kristianstadsbladet.
Lars Kriss inleder sin ledare genom att beskriva likheter mellan Vaxholm, som ligger strax utanför Stockholm, och sörmländska Mariefred. Han lyfter fram idyllen som en gemensam nämnare för de två platserna.
”Närhet till vattnet och anrika fästningar. Bullerby-känsla för dem som har pengar att betala för att ungarna ska få en uppväxtmiljö som är trygg.”

Idyller som är varandras motpoler

Trots deras många likheter, påpekar Lars att de här två orterna är varandras motpoler i hur man behandlar EU-migranter. Mariefredsmodellen har snabbt kommit att bli ett begrepp – ”Först tiggande, nu arbete” – lyder receptet som har lett till framgång i staden. I Stockholmsområdet har det däremot inte gått lika bra.
Medan tiggarna i Mariefred har erbjudits enkla jobb, så som fönsterputsning och trädgårdsarbete, tar Lars upp en händelse som skedde 2004 i Vaxholm utanför Stockholm, där en skola sattes i blockad av personer som dessutom uppmanade lettiska arbetare att ”åka hem”, beskyllda för lönedumpning.

Vems försäkring gäller?

Lars frågar sig i sin ledare vems försäkring som egentligen gäller när en EU-migrant trillar ner från hög höjd och bryter armen, när denne har utfört ett enkelt jobb som till exempel fönsterputsning. Han skriver sedan att man inte ska låtsas att romerna och de som anställer dem har relation som kan anses vara jämlik.
”EU-medborgare som tar bort ogräs i fina rosenträdgårdar är i viss mån ett uttryck för ojämlikhet ur ett ekonomiskt perspektiv”, konstaterar han. Han fortsätter:
”Nyhetsvinkeln att det är de boende i Mariefred som gör EU-medborgarna en tjänst, i stället för det motsatta, liknar det synsätt man har på mexikanska dagarbetare i vissa delar av Amerika.”

Har inga patentlösningar

Han menar sedan att Mariefredsmodellen inte är någon lösning på stora klasskillnader. Däremot ser han många fördelar med det.
”EU-migranterna får möjlighet att visa vad de går för, ökad självkänsla och dessutom arbetslivserfarenhet som är väldokumenterad.” Han spekulerar sedan i anledningarna om varför tiggarna har blivit fler i Sverige, något som han konstaterar beror på en kombination av mycket höga ingångslöner i kombination med OECD-ländernas mest progressiva migrationspolitik.
Huruvida Mariefred fortsätter sin modell, och om Stockholmsområdet börjar ta efter den och erbjuda tiggarna enkla jobb i form av t.ex. fönsterputsning och trädgårdsarbete, återstår att se.

Städare städar i skola

Städare – en roll som kräver upprättelse

Det finns en rad yrkesroller som samhället är beroende av samtidigt som de här rollerna har låg status. Till de yrkena hör städare. Få drömmer om att bli städare men de behövs ändå. Alla vet hur snabbt det blir rörigt i ett vanligt hem. Tänk då på hur det skulle se ut i våra offentliga lokaler om städare inte fanns. Snabbt skulle vårdcentraler och sjukhus bli fulla av bakterier, det skulle bli platser vi drog oss för att besöka fast vi behöver dess vård.

Utan städning skulle landet skolor och arbetsplatser bli svåra att vistas i. De som yrkesmässigt städar våra gemensamma rum gör det möjligt för alla andra att utföra sina jobb utan att hindras av stök och en otrevlig miljö. Det vet vi. Men vi glömmer det kanske.

Städare, lokalvårdare, miljövårdare och hälsovårdare. Den som tar bort stök och smuts från samhällets olika platser gör en god insats både för människa och miljö. Det bör inte vara ett yrke att skämmas över. Tvärtom skulle världen, om än inte stanna, så gå på halvfart utan den här yrkesrollen.

Städarens viktiga roll

Det behöver inte ens göras några experiment på området. Det räcker med erfarenhet. Alla som jobbat på en arbetsplats har märkt vad som händer om städet blivit försenat eller om städerskan/städaren är sjuk en dag och inte kan komma.

Det finns inga rena kaffekoppar!

Vi ska träffa kunderna nu och det finns inget rent bord att sitta vid!

Det finns inget toapapper på toa!

Snart börjar arbetsplatsens personal låta som bortskämda tonåringar. Inget fel i det egentligen. De i sin yrkesroll är beroende av att det praktiska på en arbetsplats fungerar så att de kan ägna sig åt sin profession. Vi är alla beroende av varandra för att vardagen ska flyta.

Branschen vill höja sin status

Städbranschen arbetar för att höja statusen på yrket. Kanske har de senaste årens syn på hushållsnära tjänster gjort att den ambitionen får lite vind i seglen. Städarens jobb ses mer som ett yrke, både i samhället och i hemmet. I dag är städning något som kopplas mer till en yrkesgrupp, det är inte bara något som vem som helst gör i förbifarten med dammsugaren på lördag förmiddag. I dag vet fler att det krävs kunskap för att hålla lokaler rena. Det handlar dels om rengöring på ett effektivt sätt men är också en fråga om miljö.

Dagens människa vet mer om att vi mår bättre av städade lokaler. Och av lokaler som är städade på rätt sätt. Det är inte längre fånigt att säga att man blir störd av röriga rum. Många vet i dag att det är hämmande för fokus och kreativitet. I takt med att vi i Sverige fått fler allergiker har också medvetenheten om varandras behov ökat. För bara några decennier sen var det helt okej att röka vid skrivbordet, att bära tung parfym på jobbet och att låta hunden åka med i jobbets bilar. I dag ser vi helt annorlunda på de här sakerna. Vi förstår att våra rum måste fungera för alla och där har städaren en viktig roll att fylla.

En lokal miljövårdare

Städarens roll har utvecklats och handlar i dag mycket mer om att värna om klimatet än tidigare. Starka rengöringsmedel har bytts ut mot klimatsmartare metoder. Tidigare använde många, både hemma och i professionell städning, en hel del vatten vid rengöring av olika ytor. I dag fungerar det annorlunda, mikrofibertrasan är bara ett exempel på hur modern städning utvecklas från att kräva många olika vätskor till att nu lösas på enklare sätt. En viktig drivkraft i den utvecklingen är vårt ökade miljömedvetande.

Företag som gärna vill arbeta med miljöfrågan för att värna klimatet kan välja en städfirma som arbetar extra mycket med klimatsmarta metoder. Städet blir på så sätt ett led i arbetsplatsens miljöarbete. Mijöcertifieringar är något som företag ofta är stolta över och visar upp för sina kunder. Det hänger ihop med företagets varumärke. Det betyder i sin tur att vem som helst inte kan städa på en sådan arbetsplats. Den som ska städa måste vara insatt i en professionell städfirmas kloka klimattänk. Att städa ett kontor handlar i dag inte bara om att skura golv och toaletter. Det handlar om att vårda den lokala miljön.

Vad är en bra lokal miljö värd?

En del städare har också som uppgift att göra delar av klassiska vaktmästarsysslor. Byta toner och lägga i nytt papper i kopieringsmaskinen. Ladda kaffeautomaten. Fixa fruktkorgar till personalen. På så sätt har städarens roll också blivit mer av en all-around-roll.

Städarnas löner har länge diskuterat. För att få se fakta kan man titta på sajten lonestatistik.se. Här kan man se att brottomedellönen för en städare ligger på 18 708 kronor (2015). Siffrorna visar medellön för en städare som är drygt 30 år med några få års erfarenhet.

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén