Toleransprojektet.se

För mer tolerans i arbetsliv & skola

Månad: januari 2017

lekande barn

Är leksaker på väg att bli en klassfråga?

Vi är vad vi äter. Vi berättar om oss själv med våra kläder. Skorna skvallrar om vem du är. Det här är “sanningar” som både har ifrågasatts och diskuterats livligt. Inte minst när det gäller våra barn och deras identitet. Du som själv har barn har säkert märkt att status också kan nästla sig in i lekens värld. Vi vuxna vill att barnens lek ska vara fri, utvecklande och framför allt rolig! Vi ger barnen leksaker för att det roligare ska bli ännu roligare. Samtidigt gör sakerna att leken riskerar att bli styrd. Utan att vi vuxna menade det. Utan att vi ens tänker på det.

Ett barn som får en Barbiedocka vet från början kanske inte vad den kostar. Men när barnet sen ska leka med andra barn som kanske har fått en billigare variant av samma docktyp, då kommer jämförelsen att födas. Kanske passar inte kompisens dockkläder på Barbie. Varför då? Är det här en annan typ av docka? Med åldern kommer barnet snart att bli medvetet om att Barbie och andra dockor har olika kläder och att olika dockor och dockkläder kostar olika mycket pengar.

Kvalitet kostar

På liknande sätt är det med spel. Förr var brädspelen en vattendelare. Vem hade fått Den försvunna diamanten i julklapp och vem hade den inte? I dag spelar många barn spel över nätet. Många sajter har gratis spel medan flera andra eftertraktade spel måste köpas. Alla föräldrar har inte råd att låta barnen spela lika mycket som kompisarna och det är en skillnad som barnen förstås märker snabbt.

Fenomenet i sig är inte nytt. Rikare familjer har alltid kunnat köpa finare leksaker till sina barn. Antalet tennsoldater har skiftat. Skillnaden mellan porslinsdockan och trädockan har funnits länge.

Men i dag är kanske statusen på materialet omvänt. I dag kan träleksakerna av hög kvalitet vara de som kostar mest. I takt med att plasten blivit ifrågasatt, dels för miljön men också på grunda av dess konsekvenser för barnens hälsa, har plasten tappat sin självklara ställning.

Sedan några år tillbaka har föräldrar uppmanats att plastbanta sina hem för barnens skull. För att deras kroppar inte ska bli påverkade av plastpartiklar som kan påverka deras framtida möjligheter för reproduktion. Föräldrar vill såklart att deras barn ska kunna få barn i framtiden.

Plastleksaker som har något år på nacken är ofta mer okej. Medan de riktigt gamla plastleksakerna kan visa sig innehålla farliga ämnen som är skadliga för små barn.

Träleksaker som är gjorda av naturmaterial är ofta bättre. Men om träleksaken är målad med en gammal färg är det inte säkert att den är fri från gifter – inget du vill att din barn ska stoppa i munnen med andra ord!

I dag är många föräldrar mer medvetna om vilka leksaker som är okej utifrån ett hälsoperspektiv och miljöperspektiv. Men leksaker av hög kvalitet kostar så klart. Alla föräldrar känner inte att de har råd. Många familjer med dålig ekonomi har också mindre tid till medvetna köp. Så frågan är om det är nu 2017 som leksakerna verkligen har blivit en klassfråga?

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer

Lagerhallar hjälper hjälporganisationer med logistiken

För att hjälporganisationer ska kunna utföra sitt arbete så tydligt och effektivt som möjligt krävs en detaljerad och genomtänkt logistik. Medicin, mat, kläder och andra förnödenheter ska snabbt kunna vara på plats när olyckan är framme. Större lager ska kunna byggas upp varifrån produkterna sedan distribueras över det olycksdrabbade området.

Ett steg för att skapa denna smidiga logistik är att använda de mobila lagerhallar som används både inom FN, Röda Korset och andra organisationer som jobbar för en bättre värld. Med mobila lagerhallar skapas goda förutsättningar för att möta akuta behov – men även för att bygga långsiktigt med utbildning och sjukvård.

Flexibilitet är nyckeln

Ofta förknippas ordet ”lagerhall” med ett en enorm lagerbyggnad som har mycket högt i tak och där mängder av varor förvaras. Det är vanligt att hallarna ser ut så men det är även mycket vanligt med mindre flexibla och mobila lösningar. Lagerlokaler som byggs upp likt större tält och som därmed kan möta ett tillfälligt behov. Dessa mindre modeller används av hjälporganisationer just på grund av dess flexibilitet.

Stort användningsområde                   

Primärt är lagerhallarna konstruerade för förvaring men med dess konstruktion har de även använts i stor utsträckning till annan verksamhet. Det är mycket vanligt att de byggs upp som skolor, verkstäder eller för att främja annan verksamhet som för tillfället inte kan utföras på grund av katastrofens effekter. Ibland används de bara under en kortare period och ibland under flera år.

Med åren har dessa flexibla hallar nämligen fått allt större tekniska lösningar. Det finns utrustning som är kompatibla med hallarna som skapar effektiv ventilation, belysning och passande portlösningar. Allt för att möta det behov som hjälporganisationer har när hallarna ska fylla sin funktion under längre tid.

I väntan på att få hjälpa

För att minimera de negativa resultaten av en katastrof behöver hjälp snabbt komma ut till platsen. Bara att ta sig ett olycksdrabbat område brukar medföra problem, att även ha få med sig material gör det ännu svårare. Detta samtidigt som det är minuter och timmar som avgöra katastrofens omfattning.

Av den anledningen har flera större hjälporganisationer ”lagerhallar med lagerhallar”. Det är större lagerutrymmen som innehåller det som kan behövas vid en katastrof, däribland mindre tält, förnödenheter, medicin m.m. Dessa finns över hela världen vilket därmed minskar tiden som det skulle ta att packa, lasta och flyga hjälpmaterialet till det land som för tillfället behöver dem.

 

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén